Filetype
Den här sidan är under uppbyggnad. Mer information kommer inom kort. Kontakt Carl LagerqvistEkonomichefE-post: carl [dot] lagerqvist [at] mgeo [dot] lu [dot] se (carl[dot]lagerqvist[at]mgeo[dot]lu[dot]se)
https://www.mgeo.lu.se/internt/stod-och-verktyg/ansoka-om-finansiering - 2026-06-15
Miljö- och geovetenskapliga institutionens interna webbplats är en del av Lunds universitets webb och publiceras i universitetets gemensamma webbsystem. Den centrala webbenheten ansvarar för den tekniska infrastrukturen och driftmiljön, medan institutionen ansvarar för innehållet på sidorna.Behandling av personuppgifter vid Lunds universitetLäs mer om behandling av personuppgifter (Lunds universit
https://www.mgeo.lu.se/internt/om-webbplatsen - 2026-06-15
https://www.mgeo.lu.se/internt/ekonomi/finansiering - 2026-06-15
Besöksadress Geocentrum IISölvegatan 12223 62 LUNDGeocentrum II i Google Maps Fakturaadress Lunds universitetMiljö- och geovetenskapliga institutionenBox 188 221 00 Lund Postadress Lunds universitetMiljö- och geovetenskapliga institutionenReferensSölvegatan 12223 62 LUND Internpost Hämtställe 16
https://www.mgeo.lu.se/internt/om-oss/adress - 2026-06-15
I enlighet med arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter ska en arbetsgivare eller utbildningsanordnare genomföra en riskbedömning för aktiviteter som kan innebära allvarliga risker. Fältarbete och exkursioner kan innefatta sådana aktiviteter och därför måste en riskbedömning genomföras och dokumenteras skriftligen. MGeo har ett webbaserat verktyg för risk- och säkerhetsbedömning vid fältarbet
https://www.mgeo.lu.se/internt/stod-och-verktyg/faltarbete-riskbedomning - 2026-06-15
Arbetsmiljön är viktig, både för att alla ska trivas på arbetsplatsen och för att ingen ska komma till skada. Vi måste alla sträva efter bästa möjliga arbetsmiljö, både för vår egen och för andras skull. Alla medarbetare har därför ett ansvar att känna till och följa de regler som gäller på arbetsplatsen. Information om arbetsmiljö och hälsa vid Lunds universitet, som sjukfrånvaro, terminalglasögo
https://www.mgeo.lu.se/internt/stod-och-verktyg/arbetsmiljo - 2026-06-15
Ditt lokala skyddsombud företräder dig som anställd och ska delta i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på din arbetsplats. Huvudskyddsombud vid MGeo är Anton Hansson, och vice huvudskyddsombud är Patrik Vestin (kontaktuppgifter nedan)Skyddsombud vid MGeo, per skyddsområde• 18.1 Alfa - Jagdeep Singh (jagdeep.singh@mgeo.lu.se, +46462224742)• 18.2 Beta - Sofia Feltzing (sofia.feltzing@mgeo.lu.se, +4
https://www.mgeo.lu.se/internt/stod-och-verktyg/arbetsmiljo/skyddsombud - 2026-06-15
Så gör du om det börjar brinna på din arbetsplats. Du måste veta i förväg vad du ska göra om det börjar brinna på din arbetsplats. För att ta reda på det gör du så här:Gå ut i korridoren och studera noggrant den utrymningsplan som finns uppsatt på väggen. På utrymningsplanen finner du information om:Brandbekämpningsutrustning och larmknappar. Brandbekämpningsutrustning är skyltad med röda skyltar
https://www.mgeo.lu.se/internt/stod-och-verktyg/arbetsmiljo/brand - 2026-06-15
När du ska resa i tjänsten beställer du din resa via vår upphandlade resebyråtjänst. Kostnader du har i samband med en resa redovisas i en reseräkning. Så här gör du När du ska resa i tjänsten följ stegen du hittar under Resa i tjänsten på Medarbetarwebben. Resa i tjänsten (Medarbetarwebben) Efter resan gör en reseräkning i Primula. Information om hur du gör finns på Medarbetarwebben. När du komme
https://www.mgeo.lu.se/internt/anstallning/resa-i-tjansten - 2026-06-15
Här hittar du olika typer av stöd och verktyg som underlättar ditt arbete vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo). Sidan samlar information om praktiska frågor som IT-support, resor i tjänsten, utlägg och reseräkningar, rekrytering och andra administrativa rutiner.Målet är att göra det enkelt att hitta rätt stöd och relevant information – både den som gäller specifikt för MGeo och den
https://www.mgeo.lu.se/internt/stod-och-verktyg - 2026-06-15
Den här sidan är under uppbyggnad. Mer information kommer inom kort.
https://www.mgeo.lu.se/internt/om-oss - 2026-06-15
FIN är ett rådgivande och beredande organ till prefekten och de biträdande prefekterna i frågor som gäller utvecklingen av forskningsverksamheten och den vetenskapliga infrastrukturen vid institutionen. Rådet ska stödja det forskningsstrategiska arbetet med utgångspunkt i den strategiska planen.Med vetenskaplig infrastruktur avses resurser som exempelvis instrument, utrustning, laboratorier, berä
https://www.mgeo.lu.se/internt/om-oss/organisation-och-styrning/fin-radet-forskning-infrastruktur-och-natverk - 2026-06-15
IT-rådet för forskning och utbildning är ett rådgivande organ till prefekten i frågor som rör IT inom forskning, utbildning och administration. Rådet ska stödja institutionens kärnverksamhet genom strategisk planering och prioritering av IT-resurser. En central del av uppdraget är att följa teknikutvecklingen, samt beakta förändrade krav från central förvaltning och fakultet. Arbetet ska utgå från
https://www.mgeo.lu.se/internt/om-oss/organisation-och-styrning/it-rad - 2026-06-15
150 år med kvinnor vid akademin I november 2023 var det 150 år sedan Sveriges riksdag beslutade att öppna landets universitet för kvinnor – ett beslut som inledningsvis inte påverkade samhället nämnvärt eftersom det var få kvinnor som hade möjlighet att läsa vidare.Idag, när fler än hälften av alla universitetsstudenter är kvinnor, är det svårt att föreställa sig hur samhället skulle ha sett ut ut
https://www.kvinnor150.lu.se/150-med-kvinnor-inom-akademin - 2026-06-15
En utbildning som i dag är en etablerad del av Lunds universitet men som ända fram till 1998 låg i annan regi är den till sjuksköterska. Detta trots att kvinnlig vårdpersonal i någon form då redan hade existerat i universitetets absoluta närhet – nämligen vid universitetssjukhuset – i flera hundra år. Redan vid inrättandet av Lunds första universitetssjukhus 1768 hade en ”sjukvakterska” vid namn E
https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet/sjukskoterskeutbildning-i-lund - 2026-06-15
Också sjukgymnastik – eller som det nu heter: fysioterapi – är ett ämne som länge låg utanför universiteten. Här etablerades redan under 1800-talet utbildning vid Gymnastiska centralinstitutet (GCI) i Stockholm, vilken från 1864 även var öppen för kvinnor. Lunds första kvinnliga medicine doktor, Gertrud Gussander, hade exempelvis utbildat sig där innan hon blev universitetsstudent. I Lund öppnade
https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnodominerade-hogre-utbildningar-utanfor-universitetet/sjukgymnastutbildning-i-lund - 2026-06-15
Hilma Borelius (1869–1932) fader var Johan Jacob Borelius, professor i filosofi och berömd för sin stora lärdom likaväl som för sin enorma tankspriddhet. Att ha en professor till far var hon långtifrån ensam om bland Lunds tidiga kvinnliga studenter; däremot skulle hon bli den första och länge den enda bland dem att själv uppnå en akademisk lärarpost – ja, rentav få ”leka professor”. Borelius blev
https://www.kvinnor150.lu.se/hilma-borelius-lararpionjar-och-vikarierande-professor - 2026-06-15
När Hedda Andersson (1861–1950) hösten 1880 inskrevs för att läsa medicin vid Lunds universitet blev hon den första akademikern i sin släkt. Däremot var hon långt ifrån den första att bota sjuka och skadade: i sex generationer bakåt hade hennes anmödrar framgångsrikt verkat som självlärda ”benbrottsläkare”, bland annat i Lund och Malmö. Med tiden hade dessa ”kloka gummor” dock kommit att ansättas
https://www.kvinnor150.lu.se/hedda-andersson-lakekvinnornas-attling-som-blev-doktor-pa-riktigt - 2026-06-15
”Livet är för kort för att vara dammfritt”. Så förkunnade Anna Munck-Falk, född Munck af Rosenschöld (1901–2001). Hennes liv blev förvisso inte kort – hon hann fylla 100 – men så hann hon i gengäld också med väldigt mycket, och det redan som aktiv i 1920-talets lundensiska studentliv. Anna Munck var borgmästardotter från Landskrona men tillhörde i hög grad en lundensisk akademikersläkt. Minst två
https://www.kvinnor150.lu.se/anna-munck-af-rosenschold-studentikos-livet-igenom - 2026-06-15
Det var ett stort steg 1873 att kvinnor fick avlägga examen i de flesta universitetsämnen. Men var hände sedan? Kunde de nyutexaminerade kvinnorna arbeta med vad de ville efter tiden på universitetet? Det korta svaret är nej, i alla fall om man talar om statliga tjänster. Att som kvinna bedriva egen verksamhet eller ta anställning hos en privat arbetsgivare innebar inga större problem. Men många a
https://www.kvinnor150.lu.se/lagen-hindrade-manga-tjanster - 2026-06-15
