För frågor om innehållet på denna webbplats kontakta: Fredrik Tersmeden, arkivarie, fredrik [dot] tersmeden [at] legal [dot] lu [dot] se Elsa Trolle Önnerfors, docent och universitetslektor i rättshistoria, elsa [dot] trolle_onnerfors [at] jur [dot] lu [dot] se  

https://www.kvinnor150.lu.se/kontakt - 2025-08-01

Den första kvinnan som studerade juridik i Lund hette Anna Bugge Wicksell. Hon var en av förgrundsgestalterna inom såväl kvinnorörelsen som fredsrörelsen under tiden kring sekelskiftet 1900. Anna Bugge (1862–1928) föddes i Norge. Hon var studiebegåvad och tog 1885 studenten som en av de första kvinnorna i landet. Därefter började hon att studera vid universitetet i Kristiania (Oslo) och tog två år

https://www.kvinnor150.lu.se/anna-bugge-wicksell-jurist-och-aktivist - 2025-08-01

På 1860-talet började man på allvar att diskutera frågan om kvinnors rätt till högre utbildning. Trots delade meningar både i riksdagen och på universiteten nåddes ett beslut i frågan 1873. Men portarna till universiteten öppnades inte helt för kvinnorna. Carl Johan Svensén (1823–1883) var en lantbrukare och riksdagsman som bland annat engagerade sig i frågor som skulle stärka kvinnans ställning.

https://www.kvinnor150.lu.se/vagen-till-beslutet-om-kvinnors-ratt-till-hogre-utbildning - 2025-08-01

Värmländska Hildegard Björck (1847–1920) var Lunds universitets allra första studentska. Ändå har hon länge varit nästan helt bortglömd i universitetets historia. Något mer hågkommen är hon möjligen i Uppsala där hon var detta universitets – och Sveriges – andra studentska, tillika den första kvinnan i landet att avlägga någon form av akademisk examen: den så kallade medicinsk-filosofiska prelimin

https://www.kvinnor150.lu.se/hildegard-bjorck-den-bortglomda-pionjaren - 2025-08-01

Efter att Hildegard Björck skrivit in sig våren 1880 fick Lunds universitet totalt ytterligare nitton kvinnliga studenter under hela 1880-talet. Några av dem försvann liksom Björck efter bara någon termin eller än mindre och en dog redan under studietiden, men majoriteten – fjorton av tjugo – stannade lång tid vid universitetet och avlade en eller flera examina. Totalt åtta av de tjugo var medicin

https://www.kvinnor150.lu.se/tjugo-pionjarer-pa-tio-ar - 2025-08-01

Trots att de nu var universitetsstudenter var det inte självklart för de första studentskorna att bära det synliga tecknet på deras nyvunna status – studentmössan. Många ville hålla en låg profil. Och var det inte missklädsamt med en skärmmössa på en kvinna? De nordiska studentmössorna skapades i mitten av 1800-talet. Från början var de tänkta att fungera som nationella kännemärken från studenter

https://www.kvinnor150.lu.se/studentmossan-langsamt-erovrad-manlig-statussymbol - 2025-08-01

”Elsa Collin var en studentska som man lade märke till i tidens Lund”. Så skrev den blivande litteraturhistorikern Algot Werin om sin tid som gymnasist. Och nog syntes läkardottern Collin (1887–1941) från Helsingborg, inte bara genom att uppträda med studentmössa ”högt på hårburret” och att röka cigarr offentligt, utan också som Lunds första kvinnliga spexare! Det var redan som novisch 1907 som Co

https://www.kvinnor150.lu.se/elsa-collin-spexpionjar-med-cigarr-och-studentmossa - 2025-08-01

Birgitta Odén (1921–2016) var den första kvinnan som innehade en professur vid Lunds universitet, och hon var också den första kvinnliga professorn i historia i Sverige. I Sverige dröjde det innan de första kvinnliga professorerna anställdes. Det hade bland annat sin förklaring i det att kvinnliga professorer på statliga universitet inte tilläts förrän 1923 års behörighetslag antogs. I Uppsala til

https://www.kvinnor150.lu.se/birgitta-oden-en-lundensisk-professorspionjar - 2025-08-01

Av Lunds universitets tidiga kvinnliga studenter valde en hög andel att studera medicin. Det var bland annat ett resultat av att privatläkare var en av få möjliga akademiska karriärer så länge som alla högre statliga tjänster var förbehållna män. De flesta av dessa tidiga kvinnliga medcinare nöjde sig med att bli licentiater, den examen som krävdes för läkarlegitimation, men inte Gertrud Gussander

https://www.kvinnor150.lu.se/gertrud-gussander-startade-sjukhus-under-doktorandtiden - 2025-08-01

Att kvinnor i och med 1870-talet formellt kom att accepteras som studenter innebar inte automatiskt att de samtidigt blev socialt accepterade i studentlivet. Här skulle det dröja åtskilliga decennier innan studentskorna fick dela samma estrader som sina manliga studiekamrater. Visserligen hyllades många av de allra första studentskorna artigt av sina studentnationer med särskilda fester till de ex

https://www.kvinnor150.lu.se/trog-fard-till-spexscen-och-karnevalstag - 2025-08-01

Inträdesbiljetten till den högre utbildningen var en studentexamen. Män kunde avlägga en sådan vid de högre läroverken, men dessa var inte öppna för kvinnor. Hur gick de blivande kvinnliga studenterna till väga för att lösa det problemet? Under 1800-talet var frågan om kvinnor och högre utbildning komplicerad. När den obligatoriska folkskolan infördes i Sverige 1842 var det självklart att skolplik

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnorna-och-resan-till-en-studentexamen - 2025-08-01

Dora Jacobsohn (1908–1983) var läkare, banbrytande forskare inom neurofysiologi och den första kvinnliga professorn vid den medicinska fakulteten. Men starten på den akademiska karriären var allt annat än enkel. Dora Jacobsohns akademiska karriär startade inte i Lund. Hon föddes i Tyskland och studerade medicin i Berlin. I januari 1933 avlade hon läkarexamen, och bara några dagar senare utnämndes

https://www.kvinnor150.lu.se/dora-jacobsohn-den-forsta-kvinnliga-professorn-i-medicin - 2025-08-01

Statliga läroverk öppnades inte för kvinnor förrän 1927. De kvinnor som dessförinnan ville ta studenten med eventuellt sikte på universitetsstudier hänvisades till privata flickskolor. I Lund startades två sådana. Under 1800-talet fanns fler mindre så kallade flickpensioner i staden. I de flesta av flickpensionerna låg emellertid inte fokus på akademiska studier, utan målet var snarare att uppfost

https://www.kvinnor150.lu.se/flickskolor-i-lund - 2025-08-01

Carin Boalt blev 1964 den första kvinnliga professorn vid en teknisk högskola. Förutom att Boalt var en forskarpionjär hade hon också stor betydelse den svenska välfärdspolitikens utformning, bland annat vad gällde synen på hemarbete och bostäder. År 1964 blev Carin Boalt (1912–1999) den första kvinnliga professorn i Lund när hon fick en tjänst vid Lunds tekniska högskola (LTH). LTH var emellertid

https://www.kvinnor150.lu.se/carin-boalt-forsta-kvinnliga-professorn-vid-en-teknisk-hogskola - 2025-08-01

Många av de tidigaste lundastudentskorna kom från hem utmärkta av såväl akademisk bildning som hög social status. Det gällde i högsta grad Sofia Holmgren (1864–1953): icke blott var hennes far liksom två av dennes bröder professorer, hon hade även en mor från den svenska högadeln. Själv bildade hon aldrig familj men bistod troligen många andra blivande föräldrar i sin roll som pionjär inom sexualu

https://www.kvinnor150.lu.se/sofia-holmgren-professorsdotter-och-sexualupplysningspionjar - 2025-08-01

Frida Palmér (1905–1966) var en av de mest lovande forskarna i astronomi under mellankrigstiden. Men efter topphemligt arbete vid Försvarets radioanstalt under andra världskriget kom karriären av sig. Astronomer har ofta haft anmärkningsvärt omfattande internationella kontakter alltsedan Tycho ­Brahes tid, och detta gällde även Palmér. Redan under sin doktorandtid vistades hon vid de ansedda obser

https://www.kvinnor150.lu.se/frida-palmer-astronomidoktor-som-knackte-koder-fra - 2025-08-01

Ända sedan grundandet 1666 har Lunds universitet haft rätt att utdela doktorstiteln som sitt högsta lärdomsbevis. Ursprungligen – och alltjämt huvudsakligen – är denna värdighet förstås till för dem som förvärvat den genom en formell forskarutbildning, men under 1800-talet uppkom tanken att universitetet kunde välja att på detta sätt hedra även andra som på något sätt gynnat vetenskapen eller univ

https://www.kvinnor150.lu.se/hedrade-damer-i-hatt-och-krans - 2025-08-01

”Jag är inte en kvinna, jag är en Petrén”. Så lär Louise Petrén (1880–1977) ha svarat när någon uttryckte sin beundran över att hon som kvinna disputerat i matematik. Onekligen fanns det ett släktdrag att peka på: Petrén hade inte mindre än nio bröder. Av dessa disputerade sju och fyra blev professorer (en av dem, Gustaf Petrén, var för övrigt opponent när den första kvinnan att disputera i medici

https://www.kvinnor150.lu.se/louise-petren-matematikpionjar-och-fredsaktivist - 2025-08-01

Tjugo pionjärer på tio år De första studentskorna skrev in sig vid Lunds universitet 1880, sju år efter att det blivit möjligt för kvinnor att studera vid universitet i Sverige.Länge var andelen kvinnliga studenter låg, men ökade i takt med att fler dörrar till arbetsmarknaden öppnades för kvinnor.Inom akademin gick det långsammare att öka antalet kvinnliga doktorer och lärare och det dröjde ända

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnliga-pionjarer-vid-lunds-universitet - 2025-08-01

Om det hade tagit sju år från riksdagsbeslutet 1873 till att de första kvinnorna skrevs in vid Lunds universitet så skulle det dröja ytterligare tjugo år innan denna grupp fick ett eget organiserat forum i studentvärlden. Först år 1900 bildades Lunds kvinnliga studentförening. Under de närmaste fyra decennierna skulle den i gengäld bedriva en desto livaktigare verksamhet.  Under 1880-talets första

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnliga-studentforeningens-uppgang-och-fall - 2025-08-01