lu.se

Historiska institutionen

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Forskning i ämnet mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen är en flervetenskaplig forskningsmiljö med huvudsakligen historisk, filosofisk, religionsvetenskaplig och folkrättslig inriktning. Tongivande forskningsteman är historieskrivningen om mänskliga rättigheter i tidigmodern och modern tid, rättigheter i politisk filosofi och filosofihistoria, religionsfrihet, militär och humanitär intervention, krigshistoria, rätttighetsdiskurs i moderna Turkiet, nationalism i Thailand och kvinnorörelser i Egypten.

Vi har för tillfället fyra doktorander i ämnet.

Forskarseminariet i mänskliga rättigheter, som är öppet för alla intresserade, träffas varannan vecka, på onsdagar kl.13-15, SOL-centrum.

Program för vårterminen 2014
(PDF 271 kB)

Läs mer om vårt forskningsinitiativ Challenging the Human Rights Tradition (CHARTA).

Du kan läsa mer om individuella projekt genom att gå till respektive forskares personliga hemsida.

Forskning i ämnet historia

Historieämnet har en tydligt markerad samhällsrelevans och historiker spelar en viktig roll i samhällsdebatten. Detta gäller i hög grad för Historiska institutionen i Lund, vars lärare/forskare ofta framträder i massmedia som experter och kunskapsförmedlare. Forskningen i historia sedan 1990-talet en kulturhistorisk inriktning. Det kulturhistoriska fältet är mycket brett och präglas av olika ämnesmässiga, teoretiska och metodologiska infallsvinklar. Tidsmässigt sträcker sig forskningen från tidig medeltid till nutid med en viss tyngdpunkt på tidigmodern tid och på nittonhundratalet. En del av forskningen riktas mot skola och historiebruk i bred mening. I ett nationellt perspektiv är institutionen ledande inom historiekulturforskning och historiedidaktik.

Forskningens innehåll

Huvuddelen av institutionens forskning rör förhållanden i svensk historia, vilken i allmänhet sätts in i en internationell kontext. Det finns också forskning som mera direkt tar sikte på internationella förhållanden. Hit hör arbeten om europeiska statsbildningsprocesser, folkmord i europeisk historiekultur samt kommunismens och nationalsocialismens historia i ett komparativt perspektiv. På senare år har globalhistoria fått en alltmer framträdande plats med studier av Sveriges relationer till Nordafrika under äldre tid, sjöröveri i Sydostasien och slaveriets globala historia. Flera forskare fokuserar på religionens roll i samhälle och kultur. Också denna tematik behandlas i ett brett internationellt perspektiv.

Ett nyckelord för många av institutionens forskare är identitet med fokus på nationalism, kulturmöten och gränser, studerade i ett långt tidsperspektiv. Ett särskilt intresse finns för gränsproblem runt Öresund i tidigmodern tid. Mentalitetshistorisk forskning har en lång tradition på institutionen. Denna forskningsinriktning har under 2000-talet fått ett allt starkare fokus på etik och moral, vilket genererat en hel rad publikationer. Här har en framgångsrik samverkan över ämnes- och institutionsgränserna utvecklats. Till detta fält hör också forskning om känslornas roll i historien, en inriktning som flera av institutionens forskare knyter an till.

Genushistoria har en stark ställning på institutionen. Denna forskning, vilken även inbegriper studier om manlighet, sträcker sig över långa tidsperspektiv och uppvisar ett brett teoretiskt spektrum. Ett annat centralt forskningsfält är den moderna populärkulturen. Här finns forskning om vardagsliv, samhällsbilder och olika kulturella uttryck i veckopress, film och fotografi. Utmärkande för denna kulturforskning är dess ambition att sätta den kulturella sfären i relation till politik och samhälle.

Sedan flera decennier bedrivs forskning i arbetarhistoria. En del av denna verksamhet är lokaliserad till Centrum för arbetarhistoria i Landskrona. Forskare med förankring i denna forskningstradition har med inspiration från främst brittisk socialhistorisk forskning studerat klassformering, arbetarkultur och upplopp. På senare år har även miljöhistoriska perspektiv och forskning om politisk radikalism introducerats.

Institutionen har en väl utvecklad forskning om undervisning och historiebruk och har sedan 2009 i samarbete med Malmö högskola drivit en licentiatforskarskola i historia och historiedidaktik. Den har resulterat i femtontal licentiatuppsatser. En lång rad doktorsavhandlingar har också tillkommit inom ramen för denna forskningsinriktning.

Seminarier och forskarskolor

Historiska institutionen har ett stort seminarieutbud. För närvarande har vi specialseminarier för genushistoria, globalhistoria, historiedidaktik, radikala rörelser i det moderna samhället, religion i ett historiskt perspektiv och tidigmodern historia. Dessa seminarier har en tvärvetenskaplig inriktning och samverkar med andra ämnen och institutioner vid Lunds universitet.

Sedan 2001 är Historiska institutionen värd för Nationella forskarskolan i historia i samarbete med Malmö högskola, Södertörns högskola, Linnéuniversitetet och (sedan 2011) Göteborgs universitet. Detta har gett en unik volym för forskarutbildningen. Under åren 2008–2013 har institutionen haft över fyrtio disputationer, även om flera av dessa skrivits av doktorander placerade hos partnerhögskolorna. Ämnesvalen för avhandlingarna passar väl in i den ovan givna bilden av institutionens forskning. Dock är den modernhistoriska inriktningen och fokuseringen på svenska förhållanden starkare än bland institutionens seniora forskare.