lu.se

Historiska institutionen

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

350-årsjubileum

Om 350-årsjubileet

Universitetets 350-årsjubileum pågår 19 december 2016 – 28 januari 2018 – alltså under drygt ett år.

Jubileumsåret är även en möjlighet för oss på Historiska institutionen vid Lunds universitet att uppmärksamma vår utbildning och forskning.

Jubileet vänder sig till alla intresserade, från framtida och nuvarande studenter, alumner, samarbetspartners och Lundabor till forskningsintresserade och många fler.


Historiska institutionen deltar under året med två föreläsningsserier.

Föreläsningsserie under våren handlar om Lunds universitet i det sena 1600-talets Europa. Under hösten breddas programmet till att behandla Lundahistoriker i samhället även under senare tider.

Alla föreläsningar är öppna för allmänheten. LUX ligger på Helgonavägen 3.

 

Vårt program:

 

Vårterminen 2017

Lunds universitet i det sena 1600-talets Europa


Hanne Sanders: Lunds universitet och Skånes övergång till Sverige
23 januari 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
Lunds universitet har ofta knutits till en försvenskning av Skåne efter övergången till Sverige 1658. Utifrån modern forskning ges i detta föredrag en ny överblick över landskapets övergång till Sverige och här ses universitetets upprättande inte som ett verktyg för försvenskning utan snarare som ett resultat av skånska intressen.

Eva-Helen Ulvros: Adliga övningar
13 februari 2017, 18:30 – 20:00, LUX:C121
Från 1600-talets mitt och drygt 200 år framåt fanns vid universitetet en excertitieinstitution, där man undervisade i dans, fäktning, ridning, teckning, musik och moderna språk. Excertitieinstitutionen tillkom för adelns behov men dess lektioner var tillgängliga för alla studenter. Detta föredrag berättar om dansmästarnas verksamhet under denna tidsperiod.
 
Lena Halldenius: Om Pufendorf och vad mänskliga rättigheter ska vara till för
6 mars 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
Vilken betydelse har Samuel Pufendorfs ”naturrätt” för vår nutida föreställning om vad mänskliga rättigheter är och vad de är bra för? Även idag talar man gärna om mänskliga rättigheter som naturliga, men är det verkligen så? Med inspiration från Pufendorfs socialt grundade naturrätt kan dagens rättighetsbegrepp förbättras en hel del. Kom och lyssna på hur och varför!

Johannes Ljungberg: Den rätta tron. Lunds universitet i det konfessionella Europa
27 mars 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
När Lunds universitet grundades hade det sin plats i den lutherska sfären av ett Europa alltmer uppdelat efter olika bekännelser. Hur märktes denna lutherska gemenskapsföreställning och vilka avtryck fick religiöst motiverade konflikter och strävan efter samexistens mellan olika troende i Europa?

Harald Gustafsson: Lund, Skåne och Sverige i 1660-talets Europa
24 april 2017, 18:30, LUX:C121
1600-talets Europa bestod av stater i intensiv kamp mot varandra, samtidigt som de blev alltmer sammanknutna i ett statssystem. Föredraget placerar in Skånes övergång och grundandet av Lunds universitet i detta sammanhang av en händelserik och intensiv tid i Europa.

Anna Nilsson Hammar: Kontroverser, kval och brännmärkta samveten vid Lunds universitet kring sekelskiftet 1700
15 maj 2017, 18:30 – 20:00, LUX:C121
Mot slutet av 1600-talet tog utbildningen i samvetsfrågor fart vid Lunds universitet. Hur diskuterade kontroversteologer och filosofer det inre livet och samvetets problem? Vilka kval, anfäktningar och vedermödor ställdes dåtidens studenter inför? Och vad skulle man egentligen göra med de som hade för evigt brännmärkta samveten?

Höstterminen 2017

Lundahistoriker i samhället


Anna Wallette: Lundahistorikern Lagerbring och 1700-talets forskarsamhälle
11 september 2017, 18:30 – 20:00, LUX:C121
Sven Lagerbring var känd som en modern historieforskare i sin samtid, och han var även rektor för universitetet vid tre tillfällen. Detta föredrag ger en bild av hur livet kunde se ut för en forskare på ett litet universitet i utkanten av det svenska riket under detta sekel.

Yvonne Maria Werner: ”Weibullarna" – lundahistoriker i takt med tiden
2 oktober 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
Martin Weibull (1835-1902) och sonen Lauritz (1873-1960) var båda professorer i historia och kom – var och en på sitt sätt – att sätta sin prägel på svensk historieforskning. Med ett lokalhistoriskt intresse vände de sig mot den dåvarande svensk-nationella traditionen. I detta föredrag kommer dessa lundahistoriker att presenteras; deras nätverk, forskning och betydelse för nordisk historieskrivning.
 
Eva-Helen Ulvros: Kvinnliga historiestudenter
16 oktober 2017, 18:30 – 20:00, LUX:C121
Inte förrän 1873 fick kvinnor rätt att läsa vid universitetet, men hur var det egentligen för kvinnorna i den mansdominerade miljön? Detta föredrag handlar om de första generationernas kvinnliga studenter, med fokus på studenter i historia.

Lars Edgren: Sture Bolin. Internationell historiker i en ödesmättad tid
30 oktober 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
Sture Bolin (1900–63) hade ett för svenska historiker ovanligt internationellt genomslag och hans teser diskuteras fortfarande. Han var också en historiker i nära kontakt med samhällsutvecklingen. Tidigt knuten till den nationella rörelsen blev han så småningom övertygad antinazist och engagerade sig för att dokumentera minnen från koncentrationslägret Ravensbrück.
 
Eva Österberg: Kreativitet och öppenhet: Birgitta Odén mitt i forskarvärlden
13 november 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
Birgitta Odén (1921-2016) blev den första kvinnliga professorn vid Lunds universitet när hon 1965 utnämndes till professor i historia. I den bemärkelsen var hon en pionjär. Var hon det också genom sin forskningsinriktning, eller kom det genom hennes kreativitet, samhällsengagemang och vilja att stödja nya idéer och öppna nya forskningsfält – att överskrida gränser?

Klas-Göran Karlsson: Lundahistoriker i världen
4 december 2017, 18:30 – 20.00, LUX:C121
Historia är ett nationellt projekt, världen över och sedan länge. Men Lund har avvikit från detta mönster. Detta föredrag fokuserar på hur Lundahistoriker under de senaste hundra åren har vidgat de geografiska ramarna för sitt arbete, först till Skandinavien, därefter till Europa och världen, och vilken betydelse detta fått för det vetenskapliga tänkandet.