Hon är Sveriges första kvinnliga professor i globalhistoria

Av Sofia Hermansson - Publicerad den 19 december 2023
Porträttfoto av Lisa Hellman

Lisa Hellman kommer närmast från Uppsala och SCAS - och senast Lund - som Pro-Futura forskare och dessförinnan som forskningsledare i Bonn och postdoktor i Tokyo och Berlin. De senaste tio åren har Hellman byggt upp ett stort globalt nätverk och publicerat sig internationellt, sitter med i Sveriges Unga Akademi och är redaktör för såväl Gender and & History som International Journal of Maritime History.

Efter knappt fyra månader i Lund som Pro-Futura-forskare blev Lisa Hellman antagen som professor hösten 2023 – något hon inte räknade med när hon sökte.
–  Inte alls! Men det känns fantastiskt att ha fått den här möjligheten, och roligt att komma hem till Sverige och få fortsätta med detta från Lund, säger Lisa Hellman som beskriver sig själv som en ohjälpligt babblig nätverksbyggare.

Förutom att behärska tolv språk har Hellman, som hon själv säger, ”flängt runt” utomlands i närmare tio år och byggt upp ett stort nätverk bland forskare inom olika discipliner.

–  Det här ämnet görs bäst i grupp och jag ser fram emot att bygga en globalhistorisk miljö i Lund. Jag tror mycket på just miljöbygget och att jobba tillsammans över ämnesgränser – den ensamma forskarens tid är slut, tror jag.  Det ska kännas ballt att vara globalhistoriker, och att vara det just i Lund.

Via det globala forskningsnätverket NordGlob, som startades 2021, har Hellman ett stort nätverk i Norden som hon hoppas ska kunna ta närmare Lund. Hon hoppas också på att kunna inspirera och rekrytera nya forskare inom det globalhistoriska fältet.

–  Jag hoppas på sommarskolor för doktorander och för att specifikt inspirera till ämnet för studenter, nu närmast hålls en globalhistorisk kurs i vår på C-nivå och där är tanken att det ligga till grund för vidare studier i ämnet, säger Hellman.

Beskriv globalhistoria som fält?
– Det kan enkelt sammanfattas som ett ja och ett nej: ett nej till nationen och till Europa som norm, och ett ja till jämförelser och kopplingar. Det är ett relativt ”nytt” ämne och det är därför möjligheterna är stora. I synnerhet i den tid vi befinner oss i nu, där globalisering inte alltid ses som ett honnörsord – om man jämför med kring slutet av nittiotalet. Det finns mycket att forska i kring globaliseringens förlorare – vi måste ställa mer frågor om makt och genus exempelvis. Det är en spännande tid att ställa sig vid rodret och styra skutan och Lund har hittills golvat mig med sin forskningsmiljö och gemenskap. Det känns spännande att man vill satsa på min vinkel av historieämnet, långsiktigt!

Pågående forskningsprojekt:
2023: Erik Philip-Sörensens stiftelse, Rewriting the past
2023: AHRC, Global Diplomacy Network
2022: VR miljöbidrag, moved apart (18 milj) 
2021: Riksbankens Jubileumsfond, ProFutura