Nyhetsbrev från Nationella forskarskolan i historiska studier (oktober–december 2025)

VIKTIGA DATUM

Deadlines

⇒ 15 oktober: deadline att söka mobilitetsstipendium

⇒ 31 oktober: deadline att föreslå tredjeläsare (gäller doktorander antagna 2024)

⇒ 1 november: deadline att söka resestipendium

⇒ 8 december: deadline att anmäla sig till kursen Historisk teori

Övriga händelser

3 november – 2 december:Historisk metod (internat 10–11 november & 26–27 november)

5 november – 11 december: Projekt & Praktiker (GU 5–6/11, LU 19/11, MAU 20/11, LnU 4/12, SH 10–11/12).

26–28 januari 2026: PM-internat på Stiftsgården i Höör

16 februari – 10 april 2026: Historisk teori (internat 23–24 februari & 30–31 mars)

Kommande disputationer oktober–december

Trine Outzen disputerar i historia vid Lunds universitet den 17 oktober på avhandlingen Saving the Soul through Dieting. Governing Health at Die Franckeschen Anstalten 1698–1750. Tid: kl. 13.15. Plats: LUX C:121. Opponent är Andreas Rydberg, Uppsala universitet.

Rikard Einegard disputerar i historia vid Malmö universitet den 24 oktober på avhandlingen Profession för handen. Kiropraktorers strategier, debatter och anspråk för jurisdiktion i Sverige 1932–1989. Tid: 13.15–15. Plats: Orkanen, D:138. Opponent är Ylva Söderfeldt, Uppsala universitet.

Oscar Nygren disputerar i historia vid Södertörns högskola den 24 oktober på sin avhandling Östersjöfrågan. En studie av svenskt internationellt tänkande 1914–1945. Tid: kl. 10–12. Plats: Moas båge, MA636. Opponent är Peter Stadius, Helsingfors universitet.

Sebastian Graf disputerar i historia vid Lunds universitet den 7 november på avhandlingen War, Memorialisation, and Digitality: Mnemonic Practices of Ukrainian Virtual Museums in the Russian War against Ukraine. Tid: 13.15. Plats: LUX C:121. Opponent är Victoria Donovan, University of St Andrews.

Fredrik Bjarkö disputerar i idéhistoria vid Södertörns högskola den 5 december på sin avhandling The Odyssey of Human Spirit: Historiography of Philosophy in the Post-Kantian Age. Tid: kl. 10.00. Plats: Moas båge, MA648. Opponent är Victoria Fareld, Stockholms universitet.

Simon Halberg disputerar i etnologi vid Lunds universitet den 12 december på avhandlingen Sleepless Plains. Fossilisation and Peasant Kinship in Scandinavia. Tid: kl. 13. Lokal: LUX, sal ännu ej bestämd. Opponent är Marianne Lien, Universitetet i Oslo.

VAD HÄNDER INOM SAMARBETET?

OBS OBS Nyhetsbrev och uppdatering av hemsidan utgår under hösten

På grund av tjänstledighet utan tillsatt vikariat kommer nyhetsbreven för november och december att utgå. Nästa nyhetsbrev kommer i början av januari. 

Forskarskolans hemsida kommer inte uppdateras under oktober, november och december. 

Inga utvärderingar kommer att göras under denna period.

Information om PM-internatet i januari kommer skickas ut via mejl.

Kajsa Weber tar över mobilitetsstipendiet och Ariadne Fioretos tar över tredjeläsare under oktober–december. 

Forskarskolan välkomnar nya doktorander!

Vi har glädjen att välkomna sju nya doktorander in i Forskarskolans samarbete:

Ekim Safak och Malin Magnusson (föräldraledig) i historia vid Lunds universitet, Harald Nordblad och Gustav Svensson i historia vid Malmö universitet, Mathias Holland Johansen i antikens kultur och samhällsliv och Jonas Bengtsson i historia vid Göteborgs universitet samt Tove Andersen Tormod i historia vid Södertörns högskola. 

Kurs i historisk teori

Forskarskolans obligatoriska kurs för nyantagna doktorander, Historisk teori, går av stapeln mellan den 16 februari och den 10 april 2026. Kursen ges på halvfart och innehåller två internat, dels den 23–24 februari, dels den 30–31 mars. Liesbeth Geevers (LU) och Anne Berg (GU) är lärare. Kursen är öppen också för doktorander utanför Forskarskolans samarbete.

Kursen omfattar 7,5 hp och den vänder sig till doktorander i inledningsskedet av forskarutbildningen. Målet är att deltagarna dels ska utöka sina historieteoretiska kunskaper och fördjupa sin analytiska reflektion över det egna avhandlingsarbetet, dels höja sin generella forskningskompetens och historievetenskapliga allmänbildning. Detta sker genom att deltagarna tar del av aktuella forskningsdebatter, diskuterar nya teoretiska strömningar samt studerar klassiker på fältet. 

Examination sker genom aktivt deltagande i seminarierna på de båda internaten och i form av skriftliga uppgifter.

Forskarskolan står för kost, logi och resa från Lund i samband med de fysiska träffarna. För externa deltagare (doktorander som inte ingår i Forskarskolan) tas en kursavgift på 6000 SEK ut (detta gäller dock inte doktorander från HT-fakulteterna i Lund). Om externa doktorander är i behov av extra övernattning inför kursmomenten så bekostas dessa av respektive doktorands heminstitution. 

Deadline för anmälan är den 8 december på denna länk.

Vid frågor, kontakta Maria Småberg.

Utlysning av två mobilitetsstipendier

Forskarskolan utlyser två mobilitetsstipendier för 2026. Dessa kan sökas av alla doktorander som ingår i samarbetet och innebär medel för minst en månads sammanhängande vistelse vid ett utländskt lärosäte. Stipendierna är en möjlighet för Forskarskolans doktorander att få vistas en tid i en utländsk forskningsmiljö som direkt kan främja arbetet med avhandlingen. Ansökan ska påvisa att så är fallet. Dessutom ska ansökan innehålla:

• En inbjudan från det utländska lärosätet där det framgår att arbetsplats erbjuds under vistelsen.
• Ett intyg från den sökandes huvudhandledare om utlandsvistelsens betydelse för avhandlingsarbetet.
• En budget för vistelsen. 

En sakkunniggrupp på två personer som utses av Forskarskolans samarbetsråd föreslår för verksamhetsansvarig vilka av de sökande som förordas erhålla mobilitetsstipendiet. Om ansökningarna bedöms lika i enlighet med de krav som anges ovan ska sakkunniggruppen ta hänsyn till följande kriterier:

• I första hand ska doktorander som visat betydande aktivitet inom Forskarskolans verksamhet ha en fördel.
• Därutöver ska de som har kommit längst i utbildningen prioriteras.
• En jämn könsfördelning ska eftersträvas. 

Stipendierna omfattar max 50 000 kronor för en sammanhängande vistelse på minst en månad. Medel kan endast användas till att betala en tur-och-returresa till vistelseorten samt boende med möjlighet till självhushållning. Ansökan ska innehålla en budget som visar detta. Kursavgifter eller traktamente betalas inte av Forskarskolan. Avvikelser från budget ska kommuniceras med Forskarskolans ledning. Icke kommunicerade ändringar betalas inte av Forskarskolan.

Bidraget betalas ut efter specifikation av kostnader (reseräkning). För doktorander antagna utanför Historiska institutionen i Lund utbetalas reseräkning vid respektive heminstitution som sedan ersätts via faktura.

Klicka här för ansökningsblankett.

En rapport ska lämnas in senast två månader efter avslutad vistelse.

Vid frågor, kontakta Kajsa Weber.

Utlysning av fem stipendier för två veckors utbyte i Sverige eller övriga Norden

Nationella forskarskolan i historiska studier utlyser fem stipendier för två veckors forskningsvistelse vid valfritt lärosäte i Sverige eller övriga Norden. Alla doktorander som ingår i Forskarskolan kan söka.

Syftet är att främja utbyte mellan olika forskningsmiljöer med historisk inriktning i Sverige och Norden och öka doktorandernas möjligheter att skapa egna nätverk. Doktoranden tar själv kontakt med vald institution och bestämmer tid för utbytet. Det är också möjligt att söka utbyte till något av Forskarskolans lärosäten. Utbytet ska ske under vårterminen 2026.

Doktoranden får vid den besökta institutionen ett skrivbord med allt vad det innebär av internetuppkoppling, kopieringsmöjligheter et cetera. Institutionens uppgift är att integrera gästen i det dagliga arbetet och doktoranden ska beredas möjlighet att muntligt eller skriftlig presentera sitt avhandlingsprojekt för en större grupp. Efter genomfört besök skickar doktoranden in en kort rapport.

Forskarskolan betalar resa och boende för upp till två veckor. Respektive heminstitution står för bokning av resa och boende. Heminstitutionen kan fakturera Forskarskolan upp till 20.000 SEK för resa och boende (mot kvitto) efter avslutat utbyte. Inget traktamente utgår. Eventuella högre kostnader betalas av doktorandens heminstitution.

Ansökan görs på denna blankett och ska innehålla information om sökande, vilken institution och tidsperiod utbytet gäller, motivering till varför utbytet främjar arbetet med avhandlingen, namn och mejladress till kontaktperson vid vald institution (företrädelsevis studierektor för forskarutbildning eller liknande) samt intyg från ekonomisk ansvarig / prefekt att man kommer boka resa och boende för doktoranden. 

Handledarkollegiet i historia i Lund fattar beslut om tilldelning efter förslag från Forskarskolans verksamhetsansvarige. Kriterier för Forskarskolans bedömning av sökande är följande: 

• I första hand ska ansökans vetenskapliga kvalité bedömas, framför allt avseende hur väl det motiveras varför utbytet främjar arbetet med den egna avhandlingen. Ansökningar där det klart framgår vilka forskare doktoranden vill möta och där det finns inplanerad tid för aktiviteter såsom seminarier, träffar och nätverksmöten eller liknande bedöms som starkare.
• I andra hand ska doktorander med hög aktivitet inom Forskarskolan prioriteras.
• I tredje hand ska förtur ges till doktorand som har kommit längre i sitt avhandlingsarbete. 

Sista ansökningsdag är den 1 november 2025. Blanketten skickas till Kajsa Weber. Svar på ansökan kan väntas under november. Vid eventuella frågor om stipendierna, kontakta Kajsa Weber.

Varmt välkommen med din ansökan!

Dags att söka tredjeläsare för doktorander antagna 2024

Senast den 31 oktober ska önskemål om tredjeläsare vara inlämnade – det gäller doktorander antagna 2024. 

Forskarskolan erbjuder och finansierar en tredjeläsare för alla doktorander som ingår i samarbetet och är antagna från och med 2019. Tredjeläsaren ska tas från en samarbetsinstitution inom Forskarskolan och kan anlitas efter att doktoranden har genomfört ett års forskarstudier. Senast under fjärde terminen ska tredjeläsaren kopplas in. Tredjeläsaren kan behållas högst två terminer efter att doktorandtjänsten gått ut.

Genom tredjeläsaren får doktoranderna möjlighet att involvera en extra forskare med en kompetens som kan vara till fördel för avhandlingsarbetet. Tanken är att tredjeläsaren exempelvis kan delta i handledarmöten, läsa och kommentera texter, komma med litteraturtips et cetera utan att ha handledaransvar. Tredjeläsaren ska vara en resurs som kan användas löpande efter behov. Forskarskolan ersätter tredjeläsaren med 6 klocktimmar per termin avhängigt doktorandens aktivitet. Forskarskolan står även för hjälp med bokningar och utgifter vid resor i samband med möten och seminarier.

Doktorander antagna 2024 som önskar en tredjeläsare ska senast den 31 oktober, efter att ha rådgjort med sina handledare, mejla sitt/sina förslag på tredjeläsare till Ariadne Fioretos. Forskarskolan lämnar eventuellt kompletterande förslag som doktoranden får överväga och kontaktar därefter föreslagen tredjeläsare. Hör av er till Ariadne Fioretos vid frågor.

Kom ihåg!

1. När doktorander och handledare lägger upp den individuella studieplanen, glöm inte att kolla upp och föra in Forskarskolans aktiviteter.

2. Alla doktorander – glöm inte att presentera era avhandlingsprojekt på era individuella hemsidor, gärna med uppgift om handledare samt att ni är del av Nationella forskarskolan i historiska studier.

REFLEKTIONER OCH REPORTAGE

Rapport från höstinternatet i Torekov

Den 17–19 september träffades 24 doktorander, ett stort gäng handledare, två inbjudna internationella gäster (Will Tullett från University of York och Birthe Förster från Universität Bielefeld) samt Forskarskolans ledning för höstinternat på Hotell Torekov. Det blev tre fullspäckade dagar med textseminarier och två paneldiskussioner (The Value and Methods of Historical Perspectives from Interdisciplinary Viewpoints samt The Future of the Humanities in a Changing World). En av kvällarna hade doktorandrepresentanterna ordnat ett quiz som blev mycket uppskattat. Stort tack till alla som var med för att internatet blev så trevligt och givande!

Foto: C Riving

Fem frågor till Evelina Kallträsk

Beskriv din avhandling i fem meningar.

Min avhandling har titeln Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling 1980–2011. I avhandlingen undersöker jag hur entreprenörskap blev ett kunskapsområde i den svenska skolan. I fokus står utbildningsorganisationen Ung Företagsamhet och hur organisationen som extern aktör verkade för tidsperiodens skolutveckling i praktiken. Undersökningen visar hur entreprenörskap tog sig in i skolverksamheten långt innan entreprenörskap skrevs in som ett övergripande mål i skolans läroplaner 2011. Analysen använder kunskapshistoriska redskap för att belysa förutsättningarna för externa utbildningsaktörer att introducera nya kunskapsområden och utbildningskoncept i skolan.

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan.

Eftersom jag tillhör 2020-generationen var de allra första internaten på plats, som vi fick delta i under hösten 2021, speciella. Då fick vi äntligen umgås – inte bara se varandra på en skärm! Det handlar inte minst om alla givande och mer informella diskussioner man får ha i dessa sammanhang. Detta är nog en anledning till att jag tagit alla chanser jag kunnat att få vara med på höst- och PM-internat. I dessa sammanhang får man både bearbeta den spännande forskning som alla bedriver på seminarierna och lära känna varandra mellan och efter alla aktiviteter!

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?

• Att vara närvarande i miljön. För mig har detta varit väldigt viktigt under hela min doktorandtid. Det har bidragit både till mitt avhandlingsarbete och till min mentala hälsa.

• Att hitta sammanhang som inspirerar arbetet – i den egna forskningsmiljön, på konferenser eller via mobiliteter, workshops och sommarskolor. Det bidrar till att avhandlingsarbetet utvecklas och känns roligt under vägen!

• Att värna om sin tid och hälsa. Ibland måste man tacka nej till spännande möjligheter för att få tid till skrivandet (särskilt mot slutet) och ibland kan man behöva ändra om i schemat och skjuta upp deadlines för att ge sig själv mer tid – det kan ofta innebära både att man mår bättre och att slutresultatet blir bättre.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand.

Min kontext i bred bemärkelse. Jag har fått viktigt stöd från handledare, Forskarskolan, avdelningen och doktorandkollegor. Det har varit centralt för att ge mig sociala sammanhang, struktur, råd och uppmuntran efter vägen.

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Efter disputationen ser jag fram emot nya äventyr! Jag undervisar i Lund under hösten och påbörjar sedan en tvåårig tjänst som postdoktor i Norrbotten vid Ájtte och LTU. Jag kommer således att spendera tid i en ny forskningsmiljö, som förhoppningsvis ger mig en god grund att utvecklas vidare i min postdoktorala tillvaro!

Fem frågor till Trine Outzen

Beskriv din avhandling i fem meningar.

Min afhandling undersøger, hvordan Halle Pietisterne i perioden 1698–1750 udviklede og implementerede en sundhedsopdragende pædagogik, der skulle redde sjælen gennem at optimere kroppens sundhed. Jeg har undersøgt normative kilder, hvor de pædagogiske autoriteter og læger beskrev, hvorfor mennesket skulle være fysisk sund. Det skulle mennesket af to årsager: fordi en sund krop arbejder bedre, og en sund krop er derfor en god krop, fordi den er i stand til at udføre Guds plan med mennesket i verden. Yderligere har jeg undersøgt, hvordan denne sundhedsrationalitet blev implementeret i dagligdagen på Die Franckeschen Anstalten, en stor skole med 2000 børn (mellem 4 og 18 år) indskrevet. En af mine konklusioner er, at biomagten historisk set udsprang direkte af pastoralmagten. 

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan.

Jeg mindes især det første halve år, da vi startede og rejste rundt til de andre universiteter. Som dansker havde jeg ingen kontakt med det svenske akademiske miljø, da jeg kom til Lund, og Forskarskolan gav en super introduktion til dette. Det var en rigtig dejlig start at være en gruppe fra forskellige emner, der tog rundt og besøgte hinandens universiteter. Jeg oplevede det, som at blive en del af både et lille og et stort netværk.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?

Skriv fra starten af og hold mange pauser. Især det sidste er vigtigt. Arbejdet bliver sjældent bedre af, at man arbejder meget. 

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand.

Det er ganske banalt: mine venner og familie. 

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Det sidste halve år har jeg arbejdet på Middelfart Museum, hvor vi er ved at skabe et helt nyt museum om psykisk lidelse og mental sundhed, MIND. Så jeg skal fortsætte med det, og så skal jeg nyde at holde fri i weekenden. 

Fem frågor till Rikard Einegard

Beskriv din avhandling i fem meningar.

I avhandlingen Profession för handen undersöker jag yrkesgruppen kiropraktorer med utgångspunkt i deras yrkesföreningar och anspråk på legalisering samt strategier för att påverka de processer som leder fram till yrkesgruppens legitimering i Sverige under perioden 1922–1999. Det övergripande syftet är i första hand att förklara hur och varför yrkesgruppen kunde komma att legitimeras i det svenska sjuk- och hälsovårdssystemet, och av specifikt intresse är varför det var just den utlandsutbildade gruppen som fick legitimation före såväl andra grupper av kiropraktorer med svensk utbildning som andra alternativmedicinska yrkesgrupper. 

I avhandlingen används en arkivetnografisk metod och det mest centrala källmaterialet utgörs bland annat av föreningsmaterial, statens offentliga utredningar, betänkanden, riksdagsmotioner, regeringspropositioner, riksdagsdebatter, tidnings- och tidskriftsartiklar, annonser, insändare och debattartiklar.

Den teoretiska ryggraden utgörs av Pierre Bourdieu, Andrew Abbott, Anne Witz samt nyweberiansk professionsteori som används för att dels förklara hur kiropraktorer framställde sig själva som att de var professionella, på vilket sätt de gjorde detta och hur det mottogs av andra aktörer, dels för att synliggöra de gränsarbeten som tog sig uttryck i serier av uteslutningar, stängningar och andrafiering samt reaktioner på dessa.

Avhandlingens undersökningsområde är särskilt intressant eftersom det synliggör hur en tidigare utesluten aktör görs professionell nog att få legitimation. Det är också den första avhandlingen i sitt slag som studerat kiropraktiken och kiropraktorer i en svensk kontext. 

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan.

Jag har varit med i Forskarskolan sedan 2015. Det finaste minnet som jag tar med mig är alla fantastiska människor som jag mött under dessa år och som jag hoppas att jag kommer att fortsätta att få möta i olika sammanhang under min fortsatta yrkesbana.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?

• Skaffa boken Bli klar i tid och må bra på vägen av Åsa Burman (jag skaffade den själv ett par år in i mitt doktorerande och den har hjälpt mig mycket sedan dess, inte minst gällande att sätta rutiner och tänka kring processen. Även om jag varit doktorand sedan 2015 så har jag doktorerat effektivt i cirka 4,5 år, det hade kunnat vara så himla mycket längre.

• Sätt tydliga gränser, inte minst för dig själv. Den tydligaste gränsen är att sluta när du är på topp, då har du alltid något positivt att komma tillbaka till nästa gången du sätter dig för att skriva.

• Slutligen. Tänk på doktorandtillvaron som ett fallskärmshopp. Om något strular eller går fel så har du resten av ditt liv på dig att försöka lösa det.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand.

Min fästmö, mina barn och mina katter.

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Jag ser fram emot att få vila en period gällande skrivandet och i stället fokusera på att undervisa och att få vara med min familj. Efter denna respit ser jag dock fram emot att få ta mig an nya forskningsprojekt!

Fem frågor till Oscar Nygren

Beskriv din avhandling i fem meningar.

Avhandlingen handlar om svenska utrikespolitiska perceptioner under perioden 1914–1945 som präglades av djupgående förändringar i Europa och Östersjöregionen. Sveriges utrikespolitik under dessa år har i tidigare forskning ofta beskrivits som konsensusbetonad och i hög grad passiv, med fokus på eftergifter gentemot stormakter och med få aktiva inslag, såsom stödet till Finland under vinterkriget. Denna avhandling anlägger ett bredare perspektiv och vidgar bilden genom att inte enbart fokusera på regering och utrikesledning, utan även inkludera en mångfald av aktörer utanför den formella maktens centrum. Undersökningen baseras på ett varierat källmaterial som omfattar såväl utrikesdepartementets interna dokument som tryckta skrifter, debattinlägg och pressopinion. Studien belyser särskilt den så kallade ”Östersjöfrågan”: hur Sverige uppfattade och hanterade de föränderliga villkoren i sitt närområde, präglade av både europeiska maktkamper och globala dynamiker. Resultatet hoppas jag ger en fördjupad förståelse av svensk utrikespolitik och svenskt internationellt tänkande under en central period i 1900-talets historia.

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan.

Det finns många roliga och fina minnen från tiden i Forskarskolan, allt från givande seminarier, midnattsgroggsidén om att skriva en homologi – det vill säga en skrift som är en exakt kopia av ett redan befintligt verk – till jovialiska middagskonversationer på allsköns pittoreska herresäten i Skåne.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?

Ta en dags ledighet varje gång du lämnat in manus inför handledning och fira varje steg på vägen med skumpa. Läs även skönlitteratur så du får lite andrum från det akademiska. Borges labyrintprosa och Jüngers dystopier har varit mina litterära vattenhål.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand.

De fasta punkter som ändå finns i doktorandtillvaron, handledning, seminarier, Forskarskolans internat samt familj och vänner.

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Sova och sluta att maniskt samla på möjliga källmaterial på antikvariat.

Kulturstafetten fortsätter!

I varje nyhetsbrev tipsar en av Forskarskolans doktorander om skönlitteratur, film, tv-serier, konst eller någon annan kulturform som antingen har historisk tematik eller historiskt ursprung. Förra gången skickade Alexander Johansson pinnen vidare till Daniel Spindel, doktorand i historia vid Göteborgs universitet.

Peter Jackson: Sagan om ringen-trilogin (2001—2003) & Hobbit-trilogin (2012—2014)

Jag väljer att ägna denna text åt de tre Sagan om ringen-filmerna (2001–2003) och i viss mån även deras prequel Hobbit (också tre filmer, 2012–2014). För att göra en lång historia kort kretsar Sagan om ringen kring ringbäraren Frodo och hans vänner och bundsförvanter: trollkarlen Gandalf, hobbitarna Sam, Merry och Pippin, människorna Aragorn och Boromir, alven Legolas och dvärgen Gimli. Deras uppdrag är att föra ringen till Domedagsberget, för att förstöra den där den en gång smiddes av den ondskefulla Sauron. Ringen kan nämligen förvandla gott till ont, och om Sauron får tag i ringen igen kommer hans ondskefulla herravälde ännu en gång att kasta sina skuggor över världen. 

Sagan om ringen har i över tjugo års tid trollbundit mig och behållit sin plats bland de absolut bästa filmer jag någonsin har sett. (Hobbit-filmerna håller inte samma klass, men de är absolut sevärda.) I mitt tycke har de (nästan) allt: spänning, äventyr, action, humor, romantik, vackra miljöer, specialeffekter som håller än idag, pampig och vacker musik av Howard Shore, påkostade stridsscener, och – inte minst – en briljant skådespelarensemble och ett manus översållat med fantastiska repliker. Jag får fortfarande gåshud när jag ser flera av scenerna, trots att det är så längesedan jag såg filmerna för första gången på bio i början av 2000-talet. Det är en gripande och storslagen historia med ett tidlöst tema – det godas kamp mot det onda. 

Förutom gott och ont är andra återkommande (och tidlösa) teman i filmerna (och böckerna) hopp, kärlek, vänskap, lojalitet, mod och uppoffringar – att stå upp och kämpa för det goda i världen, oavsett hur hopplösa oddsen än må vara. I en scen försöker Sam ingjuta mod och hopp i den misströstande Frodo (och måhända också i sig själv), som tyngs av den enorma börda som vilar på hans axlar: ”It’s all wrong. By rights we shouldn’t even be here”, snyftar Sam. ”But we are. It’s like in the great stories, Mr. Frodo. The ones that really mattered. Full of darkness and danger they were, and sometimes you didn’t want to know the end. Because how could the end be happy? How could the world go back to the way it was when so much bad happened? But in the end, it’s only a passing thing, this shadow. Even darkness must pass. A new day will come. And when the sun shines it will shine out the clearer. Those were the stories that stayed with you. That meant something. Even if you were too small to understand why. But I think, Mr. Frodo, I do understand. I know now. Folk in those stories had lots of chances of turning back, only they didn’t. They kept going. Because they were holding on to something.” ”What are we holding on to, Sam?”, frågar Frodo. ”That there’s some good in this world, Mr. Frodo. And it’s worth fighting for.” 

I en scen där Pippin fruktar att slutet är nära förestående, när Saurons arméer belägrar Gondors huvudstad Minas Tirith, säger den alltid lika kloka Gandalf: ”End? No, the journey doesn't end here. Death is just another path, one that we all must take. The grey rain-curtain of this world rolls back, and all turns to silver glass, and then you see it. [---] White shores, and beyond, a far green country under a swift sunrise.” Gandalf, mästerligt spelad av Ian McKellen, står för flera av de bästa och mest trösterika replikerna. Som denna, i den första Hobbit-filmen: ”Saruman believes it is only great power that can hold evil in check, but that is not what I have found. I have found it is the small everyday deeds of ordinary folk that keeps the darkness at bay... simple acts of kindness and love.” 

Jag skulle kunna fortsätta ösa fram fantastiska repliker från dessa filmer. I såväl storfilmer på vita duken (som Sagan om ringen) som i gamla handskrivna arkivdokument möter vi den stora och den lilla historien. Vi möts av kungar, krig och storpolitik men också av den lilla människan och hennes vardagliga strävanden i både de små och stora skeendena. Det är dessa berättelser som, enligt min mening, bidrar till att göra det så spännande att arbeta som historiker. 

Jag skickar stafettpinnen vidare till Asger Wienberg.

Kommande disputationer och slutseminarier

• Karl Vesterberg: 2 oktober, slutseminarium (LU)
• Trine Outzen: 17 oktober, disputation (LU)
• Oscar Nygren: 24 oktober, disputation (SH)
• Rikard Einegard: 24 oktober, disputation (MAU)
• Rikke Lie Halberg: 30 oktober, slutseminarium (LU)
• Sebastian Graf: 7 november, disputation (LU)
• Mikael Bruér: 13 november, slutseminarium (MAU) (OBS Nytt datum)
• Fredrik Bjarkö: 5 december, disputation (SH)
• Simon Halberg: 12 december, disputation (LU)
• Kim Olsen: 30 januari, disputation (GU)

Forskarskolan bokar och bekostar resor för de doktorander i samarbetet som vill delta på slutseminarier och disputationer. Hör av er till Ariadne Fioretos.

Kontaktinformation

Verksamhetsansvarig: Henrik Rosengren

Biträdande verksamhetsansvarig: Maria Småberg

Utbildningskoordinatorer: Kajsa Weber, Cecilia Riving (tjänstledig oktober–december 2025)

Koordinator: Ariadne Eleni Fioretos

Forskarskolans nyhetsbrev

Nyhetsbrevet görs i Lund av Cecilia Riving och kommer ut i början av varje månad (10 gånger per läsår). Det innehåller all väsentlig information inom FS. Om du vill ha med något i nyhetsbrevet, skriv till Cecilia.