Arbetshistoriska seminariet
Våren 2026
Vissa av seminariets tidigare föreläsningar går fortfarande att se på vår youyube-kanal Historia underifrån: https://www.youtube.com/@arbetarhistoria
Arbetshistoriska seminariet vid Lunds universitet bedriver sedan 1985 en öppen seminarieverksamhet som syftar till att öka den historiska förståelsen för samhällsförändring ur ett underifrånperspektiv. Verksamheten strävar efter att vara en mötesplats för forskare och en intresserad allmänhet. Föreläsningar arrangeras runt om i Skåne.
Facebook: Centrum för Arbetarhistoria
Hemsida: www.hist.lu.se/ahl/
Närmare upplysningar via mail: emma.hilborn@hist.lu.se.
Europas förnämaste krutfabrik – jakten efter morgondagens teknik inom 1800-talets svenska krut- och sprängämnesindustri
Föredrag av Andreas Marklund
Torsdagen 12 mars kl. 18.00–19.00, Regionmuseet Kristianstad, Östra Storgatan 27b Kristianstad
Teknikorienterade visioner om framtiden har varit essentiella för framväxten av det moderna industrisamhället. Det har formulerats visioner om framtida kraftkällor och nya sätt att tämja naturen på, exempelvis ångmaskiner, förbränningsmotorer och kärnkraftverk
Föreläsningen handlar om jakten efter ny teknik och industriell kunskap inom 1800-talets svenska krut- och sprängämnesindustri, med fokus på moderniseringen av det anrika krutbruket Torsebro utanför Kristianstad. Krutmakandet på platsen har djupa rötter, men bruksledningen beslutade sig i mitten av 1870-talet för att omdana Torsebro till Europas modernaste och – som det hette – ”förnämaste” krutfabrik. Denna framtidsvision var inte hämtad ur tomma luften, utan baserade sig på ett gediget industritekniskt underrättelsematerial. Föreläsningen visar att den svenska staten, fortlöpande under 1800-talet, skickade tekniska kunskapare till olika delar av Europa för att inhämta underrättelser om innovationer och tendenser inom den säkerhetspolitiskt högprioriterade krut- och sprängämnesindustrin.
Föredraget avslutas med att representanter från Torsebro Krutbruk presenterar Krutbruket och muséet.
Andreas Marklund är docent i historia vid Lunds universitet, lärare i samma ämne vid Stockholms universitet samt seniorforskare vid post- och telemuseet ENIGMA i Köpenhamn.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, Centrum för Arbetarhistoria, ABF Skåne, ABF Skåne Nordost och Regionmuséet i Kristianstad.
”Boykotta Mattssons bier!” – bojkotten som politiskt verktyg i 1890-talets Malmö
Föredrag av Gustav Svensson
Torsdagen 19 mars kl. 18.30–20.00, Mosaiken Porslinsgatan 3 Malmö
I slutet på 1800-talet anammade den malmöitiska arbetarrörelsen ett nytt politiskt verktyg – bojkotten. Ett verktyg som kunde göra ekonomisk och social skada gentemot antagonisterna i klasskampen. I det här föredraget görs nedslag i flera bojkottkampanjer, däribland den mot Mattssons bryggeri där det för arbetarna viktiga ölet hamnade i skottlinjen. Inspiration till aktionerna hämtades från utlandet och det politiska stridsmedlet, som används än idag, hade inverkan på Malmöbornas vardagsliv.
Gustav Svensson är doktorand i historia vid Malmö universitet.
Föreläsningen är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, Centrum för Arbetarhistoria, ABF Skåne, ABF Sydväst, ABF Malmö och Arbetarrörelsens arkiv i Skåne.
Yllefabriken i Furulund
FULLSATT. Om du anmäler dig nu hamnar du på reservista. Föranmäl dig till biblioteket: Bibliotek@kavlinge.se
Föredrag av Lars Berggren
Tisdagen 28 april kl. 18.00–19.00, Kävlinge bibliotek, Östra Stationstorget 1 Kävlinge
År 1888 drabbades Malmö Yllefabrik i Malmö av en förödande brand. Förutom att bygga en ny fabriksbyggnad på samma tomt beslutade bolaget att anlägga en helt ny anläggning i Furulund, eftersom renare vatten behövdes för vissa delar av produktionen. Runt fabriken byggdes ett nytt samhälle upp med arbetarbostäder, sjukstuga, affärer och ångkök.
Verkställande direktören August Schmitz stod för ett äldre patriarkaliskt förhållningssätt, som han försökte sätta i system. I Malmö innefattade det bland annat en pensions- och understödsfond, änkestöd och sjukstöd. I Furulund byggdes ett samhälle upp med arbetarbostäder, matsal, läsesalar, sjukstuga med mera. Här kan vi möjligen också skönja en paradox. Även om Schmitz förkroppsligade ett äldre patriarkaliskt förhållningssätt, kom anläggningen i Furulund till i en tid då nya principer var vägledande för hur företagen utformade sina sociala system.
Lars Berggren är professor emeritus i historia vid Lunds universitet
Föreläsningen är ett samarbete mellan Arbetarhistoria vid Lunds universitet, Centrum för Arbetarhistoria, ABF Skåne, ABF MittSkåne och Kävlinge bibliotek.