Öppet spår
Populärvetenskapliga föreläsningar öppna både för allmänheten och för deltagare på Arbetarhistorikermötet. Fri entré och ingen föranmälan.
Onsdag 12 november
Föreläsningar: 14:20-17:00
Malmö universitets lokaler på Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, Hörsal C1
Konferencier: Olof Wallengren
14:20-15:00, Göteborgs sjömanshem 1930–1943: ett materiellt skötsamhetsprojekt
På Masthugget i Göteborg står idag ett bostadshus i tegel. Arkitekturen är av klassiskt funkissnitt, och inget i husets yttre vittnar om en särskild historia. Men faktum är att detta hus invigdes med parad och kronprinsnärvaro 1943, som Göteborgs nya Sjömanshem. Än mer förvånande (i denna pompa) är att det som invigdes då var ett fackligt projekt, med det dubbla syftet att bygga moderna sjömansbostäder och skapa ordnade sjömansliv. På sitt föredrag ska Joel Högberg berätta om denna moderna historia, där ett fackligt skötsamhetsprojekt blev ett vardagsutopiskt byggprojekt.
Joel Högberg, doktorand i historia vid Malmö universitet
15:00-15:40, "Var inte rädda för cheferna, dom ska vara rädda för oss" – en maktresursanalys av framgångsrik arbetsplatsorganisering på Pågatågen i Skåne
Under åren 2018–2021 utspelade sig en arbetsplatskonflikt mellan Arriva, som då drev Pågatågen i Skåne, och fackföreningen Seko Klubb Pågatåg. Den började när Arriva efter en upphandling ensidigt försämrade anställningsvillkoren, fördjupades genom ytterligare försämringar samt ett försök att avskeda huvudskyddsombudet. Arrivas agerande utlöste mycket starka reaktioner och hot om vild strejk bland de arbetande.
Pål Brunnström, lektor i historia vid Malmö universitet, Ola Brunnström, lokförare och aktiv i Seko, Paula Mulinari, lektor i Socialt arbete vid Malmö universitet & Andrea Iossa, lektor i juridik inriktning arbetsrätt, Kristianstads högskola
15:40-16:20, Nelly Thüring – en av de första riksdagskvinnorna
Fotografen Nelly Thüring (1875–1972) valdes in i andra kammaren 1921. I en ny biografi skildras hennes väg till riksdagen, från uppväxten i norra Skåne via egna ateljéer i Lund och Göteborg. Med Thüring i centrum synliggörs socialdemokratiska kvinnors organisering för rösträtt och försöken att nå ut till kvinnliga förstagångsväljare. Boken visar också hur Thürings teosofiska livsåskådning fungerade som en drivkraft i hennes engagemang för fred, nykterhet, vegetarianism, feminism och socialism.
Malin Arvidsson,fil. dr. i historia och lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet
16:20-17:00, Solidaritet och kampvilja: Facklig mobilisering av migrantarbetare i Sverige
Den här föreläsningen analyserar hur tillgänglighet, kampvilja och tillhörighet är avgörande för den framgångsrika mobiliseringen av migrantarbetare inom den syndikalistiska fackföreningen SAC. Det huvudsakliga argumentet är att SACs innovativa och konfrontativa metoder mobiliserar en gemenskap för migrantarbetare som bygger på medlemmarnas egna erfarenheter av migration, dåliga arbetsvillkor och utsatthet. Samtidigt formar gemenskapen i sig både solidaritet och fackföreningsstyrka och pekar på vikten av klasskamp i det fackliga arbetet.
Rasmus Ahlstrand, fil.dr. i sociologi och forskare vid Lunds universitet
Filmvisning
17:15-18:30, Himlens mörkrum
Malmö universitets lokaler på Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, Hörsal C1
Långfilmen om Jean Hermansons gigantiska fotoarkiv, Himlens mörkrum (2017), guldbagge-nominerades som bästa dokumentärfilm. Den har hyllats av kritiker och publik. Jeans vän och fotoassistent, filmaren Nils Petter Löfstedt rättade till Jeans största misstag: Att inte spara namnen på de människor som han fotograferade.
Torsdag 13 november
Föreläsningar 14:50-17:50
Malmö universitets lokaler på Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, Hörsal C1
Konferencier: Olof Wallengren
14:50-15:30: ”Boykotta Mattssons bier!” – bojkotten som politiskt verktyg i 1890-talets Malmö
I slutet på 1800-talet anammade den malmöitiska arbetarrörelsen ett nytt politiskt verktyg – bojkotten. Ett verktyg som kunde göra ekonomisk och social skada gentemot antagonisterna i klasskampen. I det här föredraget görs nedslag i flera bojkottkampanjer, däribland den mot Mattssons bryggeri där det för arbetarna viktiga ölet hamnade i skottlinjen. Inspiration till aktionerna hämtades från utlandet och det politiska stridsmedlet, som används än idag, hade inverkan på Malmöbornas vardagsliv.
Gustav Svensson, doktorand i historia vid Malmö universitet
15:30-16:30, Fackföreningsrörelsen – en socialistisk resurs? Makten över arbetarrörelsen och samhällsutvecklingen
Med fokus på den fackliga rörelsen skall jag argumentera för ett nytt perspektiv på den svenska arbetarrörelsens historia och nuvarande läge. Min tes är att den fackliga rörelsen under perioder av radikalisering varit den drivande kraften bakom politiska krav på maktförskjutningar i samhället medan partiet snarast rest hinder för den fackliga offensiven. Mot bakgrund av detta perspektiv diskuterar jag arbetarrörelsens situation idag och pekar på möjliga konsekvenser för arbetslivsforskningen. Ordförande: Kristin Linderoth
Lars Ekdahl, professor emeritus i historia vid Södertörns högskola
16:30-17:10, Digitalisering och globalisering i arbetslivet
Jag har återkommande ställt forskningsfrågor om vad teknikutvecklingen med IT och globaliseringen av industrikapital har betytt för dem som arbetar i svenska industrier under 1980- och 1990-talen. På det sättet har även mitt intresse för de svenska fackliga organisationernas utveckling och förändring ökat. Vad har denna utveckling inneburit i ett fackligt perspektiv?
Staffan Stranne, docent i historia
17:10-17:50: Den bortglömda protestvågen? Vilda strejker i välfärden 1980–1990
Det ökande antalet olovliga strejker i offentlig sektor under 1980-talet är ett outforskat kapitel i svensk arbetarhistoria, och utmanar bilden av decenniet som en mellanperiod efter kvinnokampens och arbetarkampens tid och före den nyliberala samhällsomvandlingen. Vilka yrkesgrupper strejkade och vad handlade aktionerna om? Kan de ses som en del av en ideologisk strid om den offentliga sektorns organisation och roll i det svenska samhället?
Kristin Linderoth, fil.dr. i genusvetenskap och forskare i historia vid Lunds universitet
Stadsvandring
17:00-18:30, Händelser runt varvsbassängen
Samling Amaltheaplaketten i hamnen, Beijerskajen 12
Varvsbassängen i Malmö, som idag är omgiven av nya byggnader, har varit skådeplatsen för viktiga händelser i Malmös industri- och arbetarhistoria. På denna vandring visar vi var logementsfartyget Amalthea låg när ungsocialister placerade en bomb på fartyget natten mellan den 11 och 12 juli 1908. Vi visar också hur attentatsmännen tog sig till och från fartyget, samt diskuterar attentatets betydelse i rösträttsrören och för reformeringen av fängelse- och domstolsväsendet. Vidare visar vi var det Bonnesenska varvet låg och var Kockums etablerade sin varvsverksamhet åren efter 1870. Vi berättar också om några av de tidigare strejkerna i Malmö, däribland pontonbrostrejken 1883.
Guider: Lars Berggren, professor emeritus i historia vid Lunds univeristet och Roger Johansson, professor emeritus i historia vid Malmö universitet
Fredag 14 november
Stadsvandring
13:30-15:00, Det röda Möllevångens långa historia av rörelser och aktivister
Samling vid statyn "Arbetets ära" på Möllevångstorget
Malmö och Möllevången är på många sätt socialdemokratins hjärta och födelseplats i Sverige, men det är också en plats där många andra sociala rörelser och aktivister bedrivit kamp och levt sina liv. På den här vandringen stiftar vi bekantskap med de koola anarkisterna på Svarta Katten, de ståndaktiga demonstranterna under Ekofinmötet 2001, sillabolsjevikerna på Södra Fisktorget och andra stora och små berättelser från Möllevångens långa röda historia.
Guider: Pål Brunnström, lektor i historia vid Malmö universitet och Fredrik Egefur, fil.dr. i historia och arkivchef vid Arbetarrörelsens arkiv i Skåne