Key notes

Lars Ekdahl, Fackföreningsrörelsen – en demokratisk resurs? Ett samhällshistoriskt perspektiv på svensk fackföreningsrörelse

Syftet är att utifrån ett samhällshistoriskt perspektiv på den fackliga rörelsen resa frågor kring reformism och demokrati under det senaste seklet med en avslutande diskussion kring möjliga konsekvenser för den arbetshistoriska forskningen.

Lars Ekdahl, professor emeritus i historia vid Södertörns högskola, har bedrivit forskning kring svensk arbetarrörelse med fokus på den fackliga rörelsen. Senast publicerade bidraget ”Fackföreningsrörelsen – en socialistisk resurs? Makten över arbetarrörelsen och samhällsutvecklingen” i antologin Vad blev det av socialismen? Svensk socialdemokrati under hundra år, Carlsson 2025 

Malin Nilsson, Hemmet som plats för betalt arbete – 250 år av omförhandling

De senaste åren har det flexibla arbetslivet stått i centrum för många framtidsspaningar. Ett flexibelt arbetsliv lyfts fram som lösningen på flera samhällsutmaningar, hur stater ska öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, hur företag och organisationer kan behålla kompetens, och hur individer ska balansera arbete och vardagsliv. En central komponent i detta flexibla arbetsliv är möjligheten att förvärvsarbeta hemifrån.  
Men även om hemarbete är centralt för diskussionen om framtidens arbetsliv så är företeelsen inte ny; betalt förvärvsarbete i det egna hemmet har varit en konstant sedan industrisamhällets början. Under större delen av vår moderna historia har hemmet varit den vanligaste platsen för betalt arbete.  
Synen på betalt hemarbete har dock förändrats över tid. Under 1700- och 1800-talet sågs det betalda hemarbetet som en uppmuntrad lösning på både familjers försörjning, och hur Sverige skulle få i gång en industrialisering. Under början av 1900-talet kom i stället kvinnors betalda hemarbete att betraktas som ett socialt problem, och förbjöds till och med i flera länder. Och nu under 2000-talet är vi alltså tillbaka vid betalt hemarbete som en lösning.   
Den här föreläsningen kommer handla om hur kön, ideologi och platsen för arbete har förändrats och förhandlats över tid; från 1700-talets tidiga textilindustri till statliga tjänstemän som vobbar 2023.  

Malin Nilsson är forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet och lektor i arbetsvetenskap på Högskolan i Halmstad. Hennes forskning fokuserar på industrialisering, kön och hemmet som arbetsplats.