Nyhetsbrev från Nationella forskarskolan i historiska studier (juni 2026)

VIKTIGA DATUM

Deadlines

⇒ 5 juni: deadline att anmäla sig till skrivreträtten

⇒ 31 augusti: deadline att skicka in texter till höstinternatet

⇒ 4 september: deadline att anmäla sig till kursen Historisk metod 

⇒ 7 september: deadline att anmäla sig till jubileumssymposiet

⇒ 1 december: deadline att skicka in texter till doktorandantologin

Kommande aktiviteter

15–18 juni: FYB-konferens i Bielefeld

26–28 augusti: Skrivreträtt på Blåsingsborgs gårdshotell

16–18 september: Höstinternat i Mölle

24 september: Introduktionsdag för nya doktorander

9 oktober: Forskarskolans 25-årsjubileum

2 november – 1 december: Historisk metod (internat 16–17 november samt 23–24 november)

Kommande disputationer

Anton Öhman disputerar i historia den 5 juni på Lunds universitet med avhandlingen Knowing Nuclear Weapons Tests: Witness Activism and Oppositional Knowledge in the Cold War Colonial Pacific. Tid: 13–15. Lokal: LUX B:152. Opponent är Casper Andersen, Århus universitet.

VAD HÄNDER INOM SAMARBETET?

Gå med i Forskarskolans LinkedIn

Vi vill gärna uppmuntra er att gå med i Forskarskolans LinkedIn-grupp. Där delar vi information, aktuella utlysningar och håller kontakten även mellan våra träffar. Varmt välkomna att ansluta!

Anmäl dig till Forskarskolans skrivreträtt 26–28 augusti

Den 26–28 augusti bjuder Forskarskolan in till skrivreträtt, även detta år på Blåsingsborgs gårdshotell nära Kivik på Österlen. Här ges möjlighet att i en rofylld lantlig miljö ägna sig helhjärtat åt skrivande. Som vanligt medverkar Cecilia Trenter, historiker vid MAU, som skrivcoach och reträtten inleds med en föreläsning om skrivprocessen. Vi har plats för 15 doktorander. Anmäl dig här senast den 5 juni.

Se här om Blåsingsborg. 

Anmäl dig till Forskarskolans jubileum!

Nu har vi öppnat för anmälan till Forskarskolans jubileumssymposiumden 9 oktober på LUX i Lund. Alla tidigare och nuvarande doktorander, handledare och medarbetare är varmt välkomna.

Program:

14.30 Kaffe utanför C:121

15.00 –17.00 Symposium i C:121

Sara Edenheim: Från konstruktioner till essenser: Svensk feminism och HBT-rörelser i förändring, 1990–2025

Andrés Brink Pinto: Pornograferna på Kungsholmen: Pornografins roll i den homosexuella subkulturen under 1960-talet

Marie Eriksson: ”Fylleri, slöseri och våldsamt sinnelag”: Om mäns ekonomiska våld mot kvinnor i historisk belysning

Martin Kjellgren: Boken som artefakt: Text, kontext och materialitet

Magnus Olofsson: Konfliktrepertoaren i Sverige: Gamla frågor och nya (digitala) arbetssätt

Johanna Ringarp: ”Att tänka rätt och fritt är störst”: Den högre utbildningens marknadisering

17.15–21: Eftersits med pizza och vin i Lynneum

Anmäl dig här senast den 7 september.

Vi ser fram emot att få fira med er!

Välkomna till höstinternatet i Mölle!

Den 16–18 september är det äntligen dags för årets höstinternat, denna gång på Grand Hotel i Mölle.Doktorander kan välja på att lägga fram utkast till internationella artiklar, avhandlingstexter eller göra en mittavstämning. I år kan man också lägga fram utkast till sitt bidrag till Forskarskolans doktorandantologi. Även detta år är doktorander i historiska ämnen från universiteten i Karlstad, Örebro, Umeå, Luleå och Linköping samt Försvarshögskolan välkomna att vara med.

---

Internationell artikel

Textens tema och problemställning bör grundas i avhandlingsprojektet. Ett tips kan vara att anknyta till ett problem i det internationella forskningsläget och använda den egna forskningen för att belysa och diskutera detta. Ett annat tips kan vara att lyfta fram någon aspekt från den egna forskningen och visa på hur denna kan vara av intresse för det internationella forskningsläget. Det är också viktigt att tydliggöra motivet, varför era argument är viktiga i ett större sammanhang. Fundera även över vilken typ av tidskrift och målgrupp ni vill skriva för när ni väljer problemställning. Vad har tidskriften för utgivningspolicy, brukar de publicera artiklar av ert slag och är det en tidskrift som läses av de som ni vill bli lästa av.

Texterna ska vara cirka 15–20 sidor, 12 pkt, Times New Roman eller motsvarande.

OBS: Språkgranskning av utkast till internationella artiklar erbjuds inte längre. Dock erbjuder vi språkgranskning om man sedan går vidare med ett utkast och skickar in till en internationell tidskrift. Se hemsidan för mer information.

Deadline för de internationella texterna är den 31 augusti och de lämnas in som PDF via e-post till Ariadne Fioretos.

Avhandlingstext

Alla doktorander som kommit en bit på väg är välkomna att delta med en text utifrån sin forskning. Vi räknar med att doktorander kommenterar på varandras texter i par. Deadline för avhandlingstexterna är den 31 augusti och de bör omfatta cirka 15–20 sidor. Texterna lämnas in som PDF via e-post till Ariadne Fioretos.

Mittavstämning

Mittavstämningen består i att:

1. Hålla en kort muntlig presentation om avhandlingsprojektet (5–10 minuter).
2. Diskutera en text där doktoranden kort redogör för var hen befinner sig i arbetet, en preliminär disposition av avhandlingen, en tidsplan samt en reflektion om preliminära resultat och även eventuella utmaningar i arbetet (cirka 5 sidor).

Avstämningen inkluderar båda punkterna. En senior forskare från forskarskolesamarbetet kommenterar. Deadline för texten till mittavstämningen är den 31 augusti och den ska lämnas in som PDF via e-post till Ariadne Fioretos.

Text till Forskarskolans doktorandantologi

De doktorander som medverkar i Forskarskolans nya antologi erbjuds att, om de har behov och lust, lägga fram och få kommentarer på sin text vid höstinternatet. Anvisningar för texten skickas ut till berörda. Det utkast man vill lägga fram på höstinternatet skickas senast den 31 augusti som PDF via e-post till Ariadne Fioretos.

-----

ANMÄLAN

Anmälan är nu stängd.

Se här om Grand Hotel i Mölle.

Om ni har frågor som rör de olika seminarierna, kontakta Cecilia Riving.

Varmt välkomna till Mölle!

Anmäl dig till kursen Historisk metod

Den 2 november till den 1 december ger Forskarskolan precis som förra året en kurs i historisk metod. Lärare är Sara Ellis Nilsson från Linnéuniversitetet och Martin Ericsson från Lunds universitet. Kursen består av två internat som äger rum den 16–17 november på Brösarps Gästgifveri och den 23–24 november på Örums Nygård. Kursen är öppen också för doktorander utanför Forskarskolans samarbete.

Kursen omfattar 7,5 hp och handlar om metoder inom historisk forskning. Den vänder sig till doktorander som befinner sig i inledningsskedet av forskarutbildningen. Målet är att deltagarna dels ska utöka sina kunskaper om historiska metoder och fördjupa sin reflektion över det egna avhandlingsarbetet, dels höja sin generella forskningskompetens och historievetenskapliga allmänbildning. Detta sker genom att deltagarna sätter sig in i en rad metoder som används inom historisk forskning och får möjlighet att diskutera de möjligheter och utmaningar dessa för med sig. Kursen utgår från ett deltagaraktivt arbetssätt.

Examination sker genom aktivt deltagande i seminarierna på de båda internaten och i form av skriftliga uppgifter av varierande längd och karaktär.

Forskarskolan står för kost, logi och resa i samband med de fysiska träffarna. En delkostnad på 6.000 kr utgår för externa doktorander och avser att täcka del av kostnaden för kost, logi och transport i samband med de två tvådagarsinternaten som ingår i kursen och är förlagda vid extern konferensanläggning.

Deadline för anmälan är den 4 september på denna länk.

REFLEKTIONER OCH REPORTAGE

Fem frågor till Lena Strid

Beskriv din avhandling i fem meningar.

Hur navigerade de medeltida människorna det ökade behovet av pergament när samhället blev mer och mer beroende av skrift? Eftersom man skrev på pergament, som är gjort av djurhudar, fanns det en gräns för hur mycket tillgången kunde öka i förhållande till efterfrågan. Mina analyser visar att i princip allt medeltida pergament i Sverige och Danmark, oavsett årtal, kom från kalvar, under 6–8 veckor gamla. Kalvpergamentet var antagligen en biprodukt från tillverkning av smör och ost för skatt och försäljning. Jag hypotiserar att det ökade behovet av skrivmaterial blev tillfredsställt med en tidigare och större import av papper än vad som syns i arkiven. 

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan.

Skrivbordsbytet i York! Två veckor i en underbar stad, med lämningar from romartiden och framåt. Jag kunde se hur doktorander i andra länder hade det (och det var stor skillnad mot arkeologin i Lund), och knyta viktiga kontakter som jag sedan hade stor nytta av till avhandlingen.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?

• Nätverka! Du vet aldrig hur viktiga dina nya bekanta kommer vara för din forskning (både nuvarande och framtida), och har du tur kommer de även bli nya vänner. 
• Ta tid till hobbyer och annan icke-forskning. Hobbyer som ger motion (rekommenderar dans) eller tar dig ut i naturen är extra bra.
• Tänk på din mentala hälsa. Lär dig känna igen hur din kropp reagerar när du blir för stressad. Du kanske får säga nej till saker men inget är värt att riskera att bränna ut sig för.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand.

• Stöd från kollegor – både genom viktigt och oviktigt snack i pentryt och social samvaro utanför institutionen.
• Bra brusreducerade hörlurar (ett måste när man delar kontor).
• Vänner och bekanta i andra länder som kunde hjälpa mig med tillgång till böcker och digitala artiklar.

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Vila ut! Jag vill utveckla forskningsidéer som jag inte kunde göra inom ramen för avhandlingen. Jag tänker också skriva klart ett antal halvfärdiga artiklar så att jag slipper referera till "Strid unpublished" hela tiden.

Fem frågor till Sarah Vorminder

Beskriv din avhandling i fem meningar. 

Min avhandling Det stängda landskapet behandlar rent konkret debatten om stängselskyldighet i bland annat riksdagen under 1800-talet. Genom debatten undersöker jag synen på privat kontra kollektiv äganderätt, föreställningar om olika landskap, det svenska jord- och skogsbrukets förbättringsmöjligheter och frågor om rättvisa. I fokus står stängsel och deras koppling till dessa ämnen – något som har uppmärksammats i internationell forskning men sällan i svensk kontext. Avhandlingen utgör ett bidrag till forskningen om de svenska skiftesreformerna, introduktionen av agrarkapitalism i Sverige och den sociala omvandlingen på svensk landsbygd under 1700- och 1800-talen. Jag har också hört att det finns fina bilder i den. 

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan. 

Jag minns första gången vi från 2020-generationen äntligen fick träffas på riktigt, tror det var på Bjärsjölagård, hösten 2021. Det var så fint att se alla, att få bygga en vänskap bortom zoom-rutorna: dricka vin, diskutera våra avhandlingar och bara få njuta av det som Forskarskolan kan erbjuda när det inte är pandemi. 

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron? 

• Ta pauser utan skuldkänslor. 
• Åk hem till familjen om du behöver det, ibland behöver man bli ompysslad. 
• Ta vara på de resurser som finns tillgängliga: anordna en workshop, använd resestipendier och/eller sätt ihop en kurs tillsammans med andra doktorander. Det är både roligt och utvecklande! 

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand. 

Mina vänner, mina tv-spel, min katt. (Tips! Betygsnämnden gillar om man nämner sin katt i förordet!) 

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen. 

Njuta av sommarvärmen. Kanske till och med resa runt lite.

Fem frågor till Anton Öhman

Beskriv din avhandling i fem meningar.

Min avhandling undersöker hur oppositionell kunskap om kärnvapenproven i Stilla havet växte fram genom aktivism, vittnesmål och arkivarbete från 1950-talet och framåt och villkoren för denna typ av kunskapsproduktion. I centrum står begreppet vittnesaktivism, som utvecklas och används för att beskriva de praktiker genom vilka överlevande, forskare och aktivister samlade dokument, spred vittnesmål och gjorde lokala erfarenheter av strålning och kolonialt våld till trovärdig offentlig kunskap över tid. Genom arkivetnografi visar studien hur aktivister utmanade sekretess och visade på motstridigheter i officiella tolkningar och narrativ om provsprängningarna. Avhandlingen framhäver därmed arkiven som aktiva platser där historia produceras, bestrids och ges politisk kraft.

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan. 

Ett mycket fint minne jag bär med mig är havet i Mölle. Där fick jag på mitt halvtidsseminarium uppmuntrande kommentarer av erfarna historiker vilket stärkte mig i arbetet.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?  

• Underskatta inte det till synes obetydliga, man kan bli hjälpt på oväntade ställen av oväntade saker. 
• Håll lusten och disciplinen i rörelse mot varandra. Forskning kräver formalia, uthållighet och ett visst mått av produktiv leda. Utan infall och intellektuell förförelse blir arbetet administrativt snarare än tänkande.
• Arbeta med och mot det svåra. Det som gör motstånd är det som verkligen är värt att förstå.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand. 

Friskis Parkmöllan i Malmö har räddat både rygg och mental hälsa!

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen. 

Jag ser fram emot att forska vidare i livet, och en lång sommar.

Kulturstafetten fortsätter!

I varje nyhetsbrev tipsar en av Forskarskolans doktorander om skönlitteratur, film, tv-serier, konst eller någon annan kulturform som antingen har historisk tematik eller historiskt ursprung. Förra gången skickade Dennis Albertsen stafettpinnen vidare till Rakel Gunnemark, doktorand i historia vid Göteborgs universitet.

Bo Widerberg: Mannen på taket (1976)

Inledningen av Bo Widerbergs Mannen på taket (1976) är brutal. Till ljudet av en tickande klocka tar en man på sig handskar, beväpnar sig med en bajonett och lämnar sin lägenhet. Kameran följer hans färd genom ett mörkt Stockholm.

Nästa scen utspelar sig i ett sjukhusrum där en manlig patient får hjälp av en sjuksköterska med smärtstillande och toalettbesök. Scenen ramas in av suggestiv musik som plötsligt tystnar när han ensam återvänder till sitt rum och attackeras. Överfallet är snabbt, brutalt och blodigt. Kameran skiftar mellan mördarens, offrets och rummets perspektiv. 

Offret visar sig vara poliskommissarien Stig Nyman. Utredarna Martin Beck (Carl-Gustaf Lindstedt) och Lennart Kollberg (Sven Wollter) upptäcker snart att Nyman var en brutal och korrupt figur inom kåren. Han var ”en-in-i-helvetes-dålig-polis” vars övergrepp mot underordnade och medborgare länge dokumenterades men aldrig åtgärdades. Nyman skyddades av kårandan. Plötsligt framstår mordet inte som ett isolerat brott utan som en följd av ett systematiskt misslyckande.

Jag ska inte röja slutet för den som planerar att ha en deckarsommar med svensk film i världsklass, men förvänta dig strålande skådespelarinsatser, skildringar av 70-talets Stockholm och otrolig filmmusik. Filmen växlar mellan skildringar av utredningsgruppens familjeliv med blöjbyten och modellbyggen, polisarbetets vardag med snutkaffe, konflikter och trögt utredningsarbete samt spektakulära actionscener i Stockholms innerstad. 

Mannen på taket är inte bara en välgjord kriminalthriller utan också en del av 1970‑talets politiska filmtradition och knyter an till en samtida debatt om polisbrutalitet. I filmen framstår polisen inte som en garant för ordning utan som en institution präglad av kåranda, maktmissbruk och våldskapital. Filmen baseras på Maj Sjöwalls och Per Wahlöös Den vedervärdige mannen från Säffle (1971). Sjövalls och Wahlöös samhällskritiska kriminalromaner framställer kriminalitet som en konsekvens av politiska strukturer. Widerbergs filmatisering förstärker detta perspektiv genom att inte bara ifrågasätta brottet utan strukturerna som möjliggjorde det.

Jag vill skicka stafettpinnen vidare till Emma Lennhammer.

Kommande disputationer och slutseminarier

• Anton Öhman: 5 juni, disputation (LU) 
• Jens Carlesson Magalhães: 9 juni, slutseminarium (GU)
• Emma Forsberg: 30 september, disputation (LU)
• Robert Bergman Carter: 9 oktober, disputation (LU)
• Anna Gustavsson: 16 oktober, disputation (GU)

Forskarskolan bokar och bekostar resor för de doktorander i samarbetet som vill delta på slutseminarier och disputationer. Hör av er till Ariadne Fioretos.

Vi önskar alla en glad sommar!

Kontaktinformation

Verksamhetsansvarig: Henrik Rosengren

Biträdande verksamhetsansvarig: Maria Småberg

Utbildningskoordinatorer: Kajsa Weber, Cecilia Riving

Koordinator: Ariadne Eleni Fioretos

Forskarskolans nyhetsbrev

Nyhetsbrevet görs i Lund av Cecilia Riving och kommer ut i början av varje månad (10 gånger per läsår). Det innehåller all väsentlig information inom FS. Om du vill ha med något i nyhetsbrevet, skriv till Cecilia.