Sök bland frågor

Fråga Hej!
Jag undrar:
Vilka är de största förändringarna som neolitiseringen orsakade kring människors levnadssätt och hur de samhällena organiserades på lång sikt?

Tack!

elin (41 år) - 2023-10-17 13:23:06

Svar

Den i särklass största förändringen var införandet av jordbruk och boskapsskötsel. I och med det blev människan bofast och tvingades utveckla arbetsrutiner, samhälls- och könsroller samt sociala hierarkier (maktförhållanden) som inte behövt aktualiseras tidigare. Dessutom skapades livsmedelsunderlag för en omfattande folkökning. Få förändringar har betytt lika mycket för mänskligheten som införandet av jordbruk under neolitikum.

2024-01-12 06:09:38 - DH

Fråga Hur mycket påverkade stormaktstidens krig attityden mot judar i Polen-Tyskland? Kan svenska arméns handel och värvande av judar ha sått ett frö till antisemitismens kulmen vid andra världskriget?

Lotta (40 år) - 2023-08-02 23:57:54

Svar

Allt tyder på att de krig som Sverige förde på kontinenten på 1600-talet hade ytterst marginell betydelse för judarnas situation. I studier av judarnas utsatthet under trettioåriga kriget framkommer således aldrig att Sverige påverkat deras situation vare sig till det bättre eller till det sämre. Krigen var förödande för hela civilbefolkningen, oavsett religion.

Överhuvudtaget var den tidigmoderna epoken, mellan 1500-talet och 1700-talet, en tämligen lugn period mellan de stora medeltida judeförföljelserna och de nya pogromer och förföljelser som skulle följa från och med mitten av 1800-talet. Det förekom förvisso omfattande pogromer även i vissa östeuropeiska länder under 1600-talet (till exempel kosackers angrepp på judar), men förövarna var sällan knutna till de svenska krigskomplexen.

2024-01-12 06:14:40 - DH

Fråga Innan de båda världskrigen så fanns det en stor tysktalande befolkning i Europa, spridda på många ställen. Hur kommer det sig att de spriddes så långt och bevarade sitt språk? Jag har hört om depopulationsprocessen efter mongolernas invasion av Centraleuropa, och att tyskar sedan bjöds in för att befolkningen skulle öka. Stämmer det, eller finns det fler anledningar till att en tysktalande befolkning blev så spridd på kontinenten österut?

Thomas (32 år) - 2023-07-03 16:04:04

Svar

Huvudskälet är nyodlingen på 1100- och 1200-talen, framför allt före mongolhärjningarna. Tyska bönder, liksom handelsmän och hantverkare, sökte sig i strida strömmar österut för att etablera nya jordbruk och nya städer. Processen var både krigisk (länkad till korståg mot vender och balter) och fredlig (länkad till stadsexpansion, framväxten av byar, hanseatisk handel, etcetera). Öster om Elbe och Saale trängde tyskarna bort eller assimilerade en stor västslavisk befolkning som tidigare levt i vad som idag är östra Tyskland. Liknande processer ägde rum i Schlesien, Pommern och Preussen, som blev huvudsakligen tysktalande, och förblev så ända till 1945. Andra stora kolonisationsvågor ägde rum i Transsylvanien, som tyskarna kallade Siebenbürgen, och Böhmen (sudettyskar). Exemplen kan mångfaldigas. Eftersom tyskarna höll ihop mot omvärlden, var driftiga och energiska, respekterades av furstemakterna och slog vakt om sina privilegier kom de att bevara kultur och språk in i nutiden.

2024-01-12 06:20:39 - DH

Fråga Om Karl XI hade levt och utkämpar stora nordiska kriget, tror du att han hade skrivit på ett av flera fredsbud från Ryssland och förmodligen och kanske vunnit det som var Livland?
Jag har svårt att tro att Karl XI ens skulle försöka gå mot Moskva

Emil (36 år) - 2023-03-26 13:52:45

Svar Det är alltid svårt att ge kontrafaktiska svar på frågor, eftersom så många variabler saknas. Exempelvis är det inte alls säkert att kriget brutit ut om Karl XI levt; ett av skälen till att Sveriges fiender valde att angripa när de gjorde var att Sverige hade fått en ung och oprövad kung, som i egenskap av envåldshärskare hade all makt. Om Karl XI fått leva i några decennier till, med gott om erfarenheter både av diplomati och krig, är det mest sannolika att tsar Peter, August II och Fredrik IV avhållit sig från ett angrepp.

Men låt oss anta att de likväl anföll år 1700. Karl XI var en helt annan person än sin son. Framför allt var han inte lika kompromisslös, och med undantag för beslutet att våga ett anfall vid Lund den 4 december 1676 var han ingen risktagare. Han hade sökt minimera skadorna och strävat efter att få en fred så fort som möjligt. Jag har svårt att se att han skulle ha satsat på att tåga mot Moskva istället för att värna de utsatta Östersjöprovinserna - och i så fall hade chansen att segra över ryssarna ökat drastiskt. Dessutom var Karl XI betydligt mer benägen än efterträdaren till att lyssna på rådgivarna. Medan Karl XI tog djupa intryck av exempelvis Johan Gyllenstierna ignorerade Karl XII de sunda råd som han fick av Carl Piper. Detta talar också för att Sverige skulle ha klarat sig bättre under fadern än under sonen.

2023-03-27 05:34:32 - DH

Fråga Vad kallade folk tiden/åren för Jesus födelse?
Hej!
Jag undrar vad folk kallade tiden/åren de levde i, före Jesus födelse? Vad/vem förhöll de sig till, liksom? Var det "nu lever vi solguden Ra's år", eller hur var det? Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar!
Helena "Nenne Berggren.

Helena (53 år) - 2023-03-19 07:31:23

Svar Svaret på frågan skiljer sig betydligt beroende på vilket skikt av samhället vi blickar mot. Vanligt folk refererade i regel till dramatiska händelser som de kunde dra sig till minnes, till exempel "sjunde året efter den stora översvämningen". Så gjorde man även långt efter Kristi födelse; således blev digerdöden i mitten av 1300-talet en utgångspunkt för en hel del folklig tideräkning. Men om vi vänder blicken mot de övre samhällsskikten finner vi istället kungars och kejsares regeringsår, eller hänvisningar till vilka ämbetsmän som styrde. I det republikanska Rom utgick man från konsulerna: man valde två varje år, och dessa angavs som tidsbestämning när något skulle redovisas.

2023-03-25 06:09:23 - DH

Fråga Vi får lära oss att Skåne blev svenskt 1658 i och med freden i Roskilde. Vi får även lära oss att Skåne varit danskt sedan vikingatiden, och att svenskarna är erövrarna, men man hör aldrig något om Skåneaffären 1332.
Är inte frågan om Skåne varit svenskt sedan 1332 då Magnus Eriksson köpte området, och att danskarna är de egentliga erövrarna? Eller är det historiskt fel att resonera på det viset?

Mats (54 år) - 2023-03-07 05:15:51

Svar Det är helt korrekt att Magnus Eriksson och hans svenska råd (som i teorin var den drivande parten eftersom kungen ännu var omyndig när avtalet slöts) köpte en bra bit av Skånelandskapen år 1332.

Orsaken var den djupa ekonomiska kris som drabbade det danska kungahuset. Kung Erik Menved hade på 1310-talet fört en expansiv krigspolitik i norra Tyskland, vilket hade ödelagt riksfinanserna. Stora områden hade förpantats till grevarna av Holstein. Läget hade förvärrats ytterligare under Eriks bror och efterträdare Kristofer II. När denne avled år 1332 kontrollerades Danmark av de holsteinska pantinnehavarna. Någon ny dansk kung utropades inte. I Skåne reste sig folket i uppror mot tyskarna, och en delegation under ledning av ärkebiskopen i Lund vädjade till den svenske kungen att ta över landet.

Något av det sista Magnus Erikssons förmyndarregering gjorde innan den lämnade över makten till den unge kungen var att förbereda en transaktion som möjliggjorde för honom att härska över sitt tredje skandinaviska rike (han var redan kung av både Sverige och Norge). Den skånska delegationen fick ett jakande svar, varefter en svensk här tågade in i Skåne. Förhandlingar följde, vilka resulterade i ett avtal som gick ut på att Skåne (utom Bjäre och Norra Åsbo härader), Blekinge med Listerlandet samt ön Ven i Öresund pantsattes till den svenske kungen för 34 000 mark silver. Transaktionen befästes under påföljande decennium. År 1340 valdes Kristofer II:s son Valdemar (”Valdemar Atterdag”) till dansk kung efter åtta års tronvakans. Ett år senare sålde han södra Halland samt Bjäre och Norra Åsbo till Magnus Eriksson för 8 000 mark. Norra Halland kontrollerades redan av Magnus, som ärvt det från fadern. Året därpå utbröt krig mellan Danmark och Sverige, men i freden i Varberg år 1343 erkände Valdemar Atterdag Magnus Erikssons innehav av samtliga Skånelandskap.

I och med detta förfogade det svenska kungahuset över tre kronor, vilket Magnus Eriksson stolt påpekade i sin titeluppräkning. Han var rex Sveciæ, Norvegiæ et terræ Scaniæ, ”kung av Sverige, Norge och landet Skåne”. En symbol för detta blev det nuvarande ”lilla riksvapnet” – tre gula eller gyllene kronor på blått fält. De tre kronorna, som ursprungligen hade syftat på de tre vise männen (”heliga tre konungar”), var utomordentliga exponenter för den dynasti som på kort tid skaffat sig välde över tre riken.

Så långt är alltså allt klart. Det faktum att Valdemar Atterdag år 1360 återtog Skånelandskapen med våld var ett klart avtalsbrott, något de svenska härskarna under senmedeltiden aldrig tröttnade på att påpeka, i synnerhet när de vid olika tillfällen faktiskt kontrollerade Skåne i samband med krigiska interventioner. Likväl vore det fel att säga att Skåne "blev svenskt" 1332. Varken Magnus eller hans rådsherrar avsåg att inkorporera Skåne i Sverige, lika lite som de strävade efter att slå ihop de i en personalunion förenade svenska och norska rikena. Det är mer korrekt att säga att Skåneland ("Terra Scaniae") blev ett självständigt rike med samma kung som Sverige och Norge. Skåningarna behöll sin egen lag, sin egen kyrka (Lunds ärkebiskopsdöme) och sina egna politiska församlingar. Magnus kunde mycket väl dela upp sin personalunion mellan sönerna, något som också skedde, både under fredliga former på 1340-talet och till följd av ett inbördeskrig på 1350-talet.

När Karl X Gustav genomdrev freden i Roskilde 1658 var det helt annorlunda. Då blev Skåne en integrerad del av det svenska riket, inte ett eget rike.

2023-03-10 05:58:32 - DH

Fråga Hej! Såg ett TV program igår och man nämnde "Yngre dryas" en tidsålder i slutet av istiden. Min pappa och jag tyckte det lät precis som "Yggdrasil". Trädet det står om i (tror det är) "den yngre eddan". Bok som skrev på 1200 talet. Finns det någon koppling? Tacksam för svar

Leo (15 år) - 2023-03-06 13:58:40

Svar Nej, det finns ingen koppling. Yggdrasil betyder ordagrant "Odens/stormgudens häst", eftersom Ygg är ett binamn på Oden och "drasill" är ett gammalt fornnordiskt ord för häst. Det rör sig med all säkerhet om en omskrivning, en så kallad kenning, som syftar på sagan om att Oden skall ha hängt sig själv som ett offer för att kunna lära sig runornas hemlighet - han lär ha hängt i nio dagar från trädet.

Tidsepoken Dryas är uppkallad efter en viltväxande blomma, Dryas octopetala, som stundom påträffas i tundraliknande miljöer.

2023-03-10 06:04:24 - DH

Fråga Visigoter och katalonier

Hej!

Jag söker kopplingar mellan goter och katalonier/valencianare. Någonstans har jag läst att de inträngande morerna föste de gamla visigoterna norrut, men dessa var svåra att få bukt med. De skall ha förskansat sig runt Pyrenéernas berg och behöll sitt språk som till viss del har överlevt in i våra dagar som katalanska/valenciska/occitanska. Namnet Katalonien kan har härletts för Gotalonien, liksom Andalusien fått namn av vandalernas land.

Valencia och Katalonien har alltid envist hävdat självstyre och inte velat underkasta sig Kastiliens herrar. En egenhet som kanhända har ärvts från de en gång stridbara goterna?

Tacksam för möjliga kopplingar.

Mvh

Peter Andersson

Peter (76 år) - 2023-02-18 20:59:16

Svar Nej, så förhåller det sig - såvitt vi vet - inte. Visigoterna hade tappat sitt språk långt före den arabiska invasionen, och endast ett litet antal glosor har överlevt in i spanskan och portugisiskan. Jämfört med de underkuvade latinsktalande grupperna på halvön var goterna dessutom få, och de assimilerades kulturellt med undersåtarna på 500-talet. Efter övergången från arianism till katolicism var det inte mycket som skilde nykomlingar från redan bofasta.

När invasionen på kom 710-talet svarade ett flertal visigotiska ädlingar med att böja sig för vinden och bli muslimska vasaller. Vissa behöll sin religion, medan andra gick över till islam för att förbli en del av det styrande skiktet. Vi har exempel på lärda muslimer under de påföljande seklerna som med stolthet hänvisade till sina gotiska anor.

De goter som fortsatte kämpa hamnade till slut i Septimanien, dagens Languedoc, en numera franska provins som under tidig medeltid utgjorde det visigotiska rikets förlängda arm i norr. Här har vi belagda visigotkungar ända till 721, då araberna erövrade även detta land (som de behöll i flera decennier, innan frankerna drev bort dem).

2023-03-25 06:14:40 - DH

Fråga hur britterna styrde sina kolonier. Tänk på att ta upp sådant som hur mycket lokalbefolkningen i kolonierna fick tillbaka från imperiet, hur mycket av industri tex som britterna byggde upp. Användes kolonierna enbart som råvaruproducenter? Byggdes det skolor för lokalbefolkningen etc.

Malin (18 år) - 2023-02-12 20:43:43

Svar Den här frågan ser misstänkt ut att vara kopierad från en skoluppgift, och sådana brukar vi inte besvara i detta forum - eftersom poängen är att elever och studenter skall söka information själva. Men eftersom det finns en principiellt viktig aspekt i frågan gör jag ett undantag och ger likväl ett kortfattat svar.

Britterna var inte alls främmande för att bygga upp och investera i sina kolonier. För infrastrukturen (järnvägar, hamnar, vägar etc.) var detta inte sällan en stor välsignelse för kolonin. Men när det gäller industri var det tvärtom. Storbritannien månade om sin egen industri, inte minst textilnäringen. För bomullstygsproducenterna i Indien och Egypten var det brittiska inflytandet och till slut maktövertagandet en ekonomisk katastrof, eftersom britterna inskred med kraft mot ländernas egna försök att skapa konkurrenskraftiga industrier. Kolonialmakten strävade efter att göra kolonierna till dels råvaruproducenter för de egna fabrikerna, dels marknader för deras egna färdiga produkter

2023-03-10 06:11:07 - DH

Fråga Hej!
Finns det några uppgifter om vem/vilka som författat Gamla Testamentets böcker?
Nya Tesatamentet antar jag är något säkrare, men är de kända?
Och skrev Muhammed ner Koranen själv?

Thomas (79 år) - 2023-01-28 19:17:24

Svar Svaret är att nästan samtliga böcker i Bibeln är svåra (i flertalet fall omöjliga) att länka till en specifik författare eller redaktör. De enda undantagen är vissa (inte alla) av de brev som har tillskrivits aposteln Paulus, och som med mycket stor sannolikhet också skrevs av honom. Däremot finns det nästan ingen forskare som tror att Matteus, Markus, Lukas och Johannes skrev de fyra evangelierna. "Evangelisterna" fick snarare äran av texterna i ett senare skede. När det gäller Gamla testamentet finns det gamla hänvisningar till författare - till exempel att kung Salomo skulle ha skrivit Höga Visan och Predikaren och att kung David skulle ha skrivit ett flertal hymner i Psaltaren - men inget av detta kan ledas i bevisning.

Koranen skall enligt islamisk tro och tradition vila på/utgöras av de uppenbarelse Muhammed fick under sin levnad, men boken skrevs först i ett senare skede, så surorna (kapitlen) redigerades ihop.

2023-03-10 06:19:25 - DH