Nyhetsbrev från Nationella forskarskolan i historiska studier (januari 2026)

VIKTIGA DATUM

Deadlines

⇒ 15 februari: deadline att söka fortbildningsstipendium

⇒ 15 april: deadline att anmäla sig till FYB-konferensen i Bielefeld

Övriga händelser

26–28 januari: PM-internat på Stiftsgården Åkersberg i Höör

16 februari – 10 april: Historisk teori (internat 23–24 februari & 30–31 mars)

15–18 juni: FYB-konferens i Bielefeld

26–28 augusti: Skrivreträtt på Blåsingsborgs gårdshotell

16–18 september: Höstinternat i Mölle

Kommande disputationer

Kim Olsen disputerar i historia vid Göteborgs universitet den 30 januari på avhandlingen Fogdarna, byråkratin och nätverken: Uppbördsväsendets utveckling i Skåne 1658–1700. Tid: kl. 13.15–15. Lokal: Sal C350, Lisebergssalen, Humanisten. Opponent är Jens Lerbom, Högskolan i Halmstad.

VAD HÄNDER INOM SAMARBETET?

PM-internat i Höör 26–28 januari

Den 26–28 januari möts vi för Forskarskolans PM-internat på Stiftsgården Åkersberg i Höör. De nya doktoranderna lägger fram sina avhandlings-PM och får kommentarer av tidigare generationers doktorander. Dessutom ingår detta år två problemformuleringsworkshops där doktorander får testa och utveckla sin förmåga att formulera skarpa och relevanta vetenskapliga problemställningar. Även information om Historisk teori, doktorand- och handledarmöten samt samarbetsrådsmöte äger rum under PM-internatet. Det finns ett spa på Stiftgården Åkersberg så ta med badkläder om du har lust. Se här om Åkersberg.

Vid frågor hör av er till Cecilia Riving.

Vi ser fram emot att ses i Höör!

Kurs i historisk teori

Forskarskolans obligatoriska kurs för nyantagna doktorander, Historisk teori, går av stapeln mellan den 16 februari och den 10 april. Kursen ges på halvfart och innehåller två internat, dels den 23–24 februari, dels den 30–31 mars. Liesbeth Geevers (LU) och Anne Berg (GU) är lärare. Kursen är öppen också för doktorander utanför Forskarskolans samarbete.

Kursen omfattar 7,5 hp och den vänder sig till doktorander i inledningsskedet av forskarutbildningen. Målet är att deltagarna dels ska utöka sina historieteoretiska kunskaper och fördjupa sin analytiska reflektion över det egna avhandlingsarbetet, dels höja sin generella forskningskompetens och historievetenskapliga allmänbildning. Detta sker genom att deltagarna tar del av aktuella forskningsdebatter, diskuterar nya teoretiska strömningar samt studerar klassiker på fältet. 

Examination sker genom aktivt deltagande i seminarierna på de båda internaten och i form av skriftliga uppgifter.

Vid frågor, kontakta Maria Småberg.

FYB-konferens i Bielefeld 15–18 juni

Varje år arrangeras en doktorandkonferens inom samarbetet mellan Forskarskolan, Universität Bielefeld och University of York. I år är Bielefeld värd för konferensen och den äger rum den 16–17 juni. Gemensam ditresa sker den 15 juni och gemensam hemresa den 18 juni. Alla doktorander inom Forskarskolans samarbete är välkomna att bidra med en presentation av sin forskning på 10–12 minuter. Vi har plats för fem doktorander. Forskarskolan betalar resa och boende för doktorander. 

Konferensen är ett utmärkt tillfälle att lära känna andra forskningsmiljöer och skapa internationella nätverk.

Anmälan görs här senast den 15 april. Samtidigt skickas ett abstract på högst 250 ord till Kajsa Weber. 

Varmt välkommen att anmäla dig!

Sök stipendium för fortbildning

Nationella Forskarskolan i historiska studier utlyser stipendier för fortbildning. Dessa kan sökas av alla doktorander som ingår i samarbetet och innebär medel som kan användas för att få de färdigheter som underlättar för att kunna genomföra forskarutbildningen. Det kan exempelvis röra sig om sommarskolor, kurser i paleografi eller språkkurser för att kunna tillgodogöra sig källmaterial, litteratur och forskningsdiskussioner på annat språk än modersmålet.

Forskarskolan har varje år 54 000 SEK att fördela. Det sökta beloppet får uppgå till högst 18 000 SEK per ansökan. Totalt beviljas högst 18 000 SEK per doktorand under forskarutbildningstiden. Man kan alltså söka en eller flera gånger men det sammanlagda beloppet får inte överstiga 18 000 SEK. Medel ges endast till kursavgifter.

Efter beredning i Forskarskolans ledning föreslår Forskarskolans verksamhetsansvarige vilka ansökningar som beviljas medel, varefter handledarkollegiet vid Historiska institutionen i Lund fattar beslut. Om ansökningarna bedöms lika i enlighet med de krav som anges ovan ska bedömargruppen ta hänsyn till följande kriterier:

• I första hand ska doktorander som visat betydande aktivitet inom Forskarskolans verksamhet ha en fördel.
• En jämn könsfördelning ska eftersträvas.

Stipendiet kan sökas två gånger årligen, 15 februari och 15 oktober. Det betalas ut efter specifikation av kostnader.

Klicka här för ansökningsblankett. Blanketten skickas senast den 15 februari till Cecilia Riving som också kan kontaktas vid frågor.

Grattis till mobilitetsstipendiet!

Tack vare sparade medel från föregående år kunde Forskarskolan denna gång erbjuda hela fem mobilitetsstipendier, i stället för de sedvanliga tre. Stort grattis till er som fick stipendier!

• Christian Kofoed Hansen (LU) för en vistelse vid Institut für Zeitgeschichte, Ludwig-Maximilians-Universität.

• Ellen Ceder Henriksson (SH) för en vistelse vid Department of Pedagogy, Research Unit Education in Culture vid University of Groningen.

• Emil Gunnlaugsson (LU) för en vistelse vid Trinity College, Dublin.

• Emma Lennhammer (LU) för en vistelse vid Queen Mary University of London School of Law.

• Molly Uhlmann Lindberg (LU) för en vistelse vid Oxford Brookes University. 

Stipendierna omfattar max 50 000 kronor för en sammanhängande vistelse på minst en månad. 

REFLEKTIONER OCH REPORTAGE

Minnesord över Eva Österberg

Professor emerita Eva Österberg gick bort i november 2025, 83 år gammal. I många år hade Eva en oskattbar betydelse för forskarutbildningen i historia vid Lunds universitet. Att Eva handledde över 60 doktorander är legendariskt. Vi vill i denna minnestext lyfta fram hennes gärning för Nationella forskarskolan i historiska studier, eller Nationella forskarskolan i historia, som den hette under hennes tid.

Eva var Forskarskolans första ordförande och en drivande kraft i dess formering och utveckling under 2000-talets första år. Tillsammans med Lars Edgren och Barbro Bergner skapade hon den högkvalitativa akademiska och sociala miljö som gjort Forskarskolan så livskraftig. Eva var en skarp, kreativ och inspirerande forskare. Hon var också en person som utstrålade nyfikenhet, engagemang och värme. Det satte sin prägel på verksamheten.

Ljusa minnen från internat och kurser dröjer sig kvar. Eva som deltar i varje seminarium, lyssnar intresserat, ivrig att få dela sina tankar och reflektioner men först ser sig försynt omkring, vill att någon annan ska räcka upp först. Eva som lockar Thomas Laqueur och Natalie Zemon Davis över Atlanten för att kommentera doktorandtexter i ett somrigt Mariefred. Eva som sitter tillsammans med kollegorna, dricker kaffe, pratar och småskrattar. Eva som sjunger i den mörknande skogen runt Dufweholms herrgård, efter en dag fylld av samtal om historiska synteser.

Eva hade förmågan att se det unika i varje individ. Hennes intresse för andra människor var uppriktigt och gick på djupet. Den hermeneutiska blicken vägledde henne både i hennes forskning och i mötet med doktorander och studenter. Eva vågade visa känslor och skydde inte det personliga. Ambitionen att möta människor där de befann sig, om det så var i ljus eller mörker, var hennes särdrag. I sin omtanke och klokhet tjänar hon som förebild.

För Forskarskolans ledning / Cecilia Riving & Maria Småberg

(foto: C Riving)

Fem frågor till Sebastian Graf

Beskriv din avhandling i fem meningar. 

Min avhandling analyserar sambandet mellan minne, krig och digitalitet i kontexten av den ryska invasionen av Ukraina. Sedan 2014 har den pågående ryska invasionen av Ukraina utgjort ett exempel på hur den snabba teknologiska utvecklingen på ett grundläggande sätt har förändrat hur krigföring visas, förstås och bedrivs. Dessa förändringar har också påverkat hur krigsminnen skapas, förmedlas och bevaras i digitala miljöer. Studien fokuserar på tre ukrainska virtuella krigsmuseer: Meta History: Museum of War, Virtual Museum of War Memory och War Fragments Museum. Utifrån ett relationellt förhållningssätt till minne och krig belyser avhandlingen, genom kvalitativ analys, hur digitala miljöer används för att bevara och förmedla minnet av det pågående kriget.

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan. 

Jag har många fina minnen från Forskarskolan, det är nästan svårt att välja ett. Men jag måste säga att skrivreträtten på Drakamöllan är svår att slå, att läsa och skriva i den här miljön och med den fantastiska maten.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron? 

Med facit i hand:

• Ta dig tid i början att låta dina idéer mogna och bli klar över vad du vill göra i ditt projekt.

• Ta inte doktorandtiden på för stort allvar, se den för vad den är: en utbildning och ett arbete, inte hela livet. Försök att hitta tid för sådant som ger balans och glädje; man kan alltid skriva och forska mer, men det är inte hållbart i längden.

• Försök också att knyta kontakter och bygga nätverk med andra forskare och doktorander, till exempel åk på konferenser eller workshops, eftersom det är just detta utbyte som gör doktorandlivet intressant.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand. 

Löpning, familj och vänner, men i vilken ordning är svårt att avgöra.😉

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Jag har nu haft några månaders tid att prova på livet efter disputationen och måste ärligt säga att det inte är så väldigt annorlunda, visst är det mindre stress, och jag har äntligen tid och ro att läsa romaner som tidigare blivit liggande. Men livet går vidare och man hittar nya projekt.

Fem frågor till Fredrik Bjarkö

Beskriv din avhandling i fem meningar.

Min avhandling handlar om filosofihistorieskrivning i Tyskland under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet. Det var en turbulent tid i filosofin som särskilt präglades av genombrottet för kantianismen och den tyska idealismen. Många filosofihistoriker ansåg att de samtida utvecklingarna nödvändiggjorde en radikal omvandling av behandingen av filosofins förflutna. Jag argumenterar för att periodens filosofihistorieskrivning i hög grad lade grunden för hur vi betraktar filosofins historia än idag. Till exempel var det under denna tid som filosofins födelse började förläggas i Grekland och strukturen ”Från Thales till...” etablerades som norm.

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan.

Forskarskolan har innehållit många givande kurser och seminarier, men mina starkaste minnen är faktiskt samtalen med doktorandkollegor under internatsmiddagarna.

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron?

Jag tror på de traditionella råden: att strukturera arbetet enligt en tydlig tidsplan, att vara noga med att ta pauser och så vidare. Men om jag ska vara helt ärlig har jag själv varit väldigt dålig på att följa de råden. Någonting som varit till stor hjälp för mig är däremot att ventilera texter så ofta som möjligt – även ofärdiga textutkast eller texter som jag av olika skäl känt mig missnöjd med.

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand.

Här vill jag förstås nämna alla kollegor på Södertörn och i Forskarskolan, men även referenshanteringsprogrammet Zotero har varit en livräddare.

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen.

Just nu skissar jag på ett forskningsprojekt om 1700-talsgenren ”filosofi för fruntimmer” och hur upplysningstänkandet påverkade könade uppfattningar av förnuft och filosofiskt tänkande.

Fem frågor till Simon Halberg

Beskriv din avhandling i fem meningar. 

Hvordan gik det til at skandinavisk landbrug blev afhængig af fossil energi? Og hvad er denne fossilisering betydet for bondekulturen? Sleepless Plains undersøger disse spørgsmål på de store frugtbare sletter i Skåne og Lolland-Falster i Danmark. I en kombination af historiske arkivstudier og samtidigt etnografisk feltarbejde analyseres de strukturelle forandringer af kulturlandskabet og af slægtsgårdene i det. I afhandlingen følges sukkerroen (sockerbeten) fra dens industrielle fødsel i 1800-tallet, dens koloniale forhistorie (sukkerrøret), over de store CO2-udledninger fra fabrikkerne i Örtofta, Nykøbing Falster og Nakskov til den skam over ukrudt som synes at plage dem, der dyrker (odlar) den. 

Berätta om ett fint eller roligt minne från tiden i Forskarskolan. 

Jeg husker nogle meget lange dage med meget lange diskussioner på Stiftsgården I Höör. Man troede at man ikke kunne tænke mere bagefter, men da det nye forskerskolegäng sad i poolen med en øl, viste sig at diskussionerne knap var gået i gang. Øl, jacuzzi og Foucault, måske ikke så dumt. 

Vilka är dina tre bästa tips för att klara doktorandtillvaron? 

Gå væk fra computeren når hjernen brænder sammen. Gå en tur, gå i sauna, der skal du finde løsningen på dine problemer. 

Detta hade jag inte kunnat vara utan under min tid som doktorand. 

Alle doktoranderne—one love<3 

Detta ser jag fram emot att göra efter disputationen. 

Starte op nye forskningsprojekter med fresh energi.

Kulturstafetten fortsätter!

Efter ett litet uppehåll fortsätter nu kulturstafetten. I varje nyhetsbrev tipsar en av Forskarskolans doktorander om skönlitteratur, film, tv-serier, konst eller någon annan kulturform som antingen har historisk tematik eller historiskt ursprung. Förra gången skickade Daniel Spindel stafettpinnen vidare till Asger Wienberg, doktorand i historia vid Lunds universitet.

Sven Delblanc: Prästkappan (1963)

Kan ett avhandlingsprojekt bli till skön konst? I sin genombrottsroman Prästkappan. En heroisk berättelse från 1963 lyckades Sven Delblanc med detta konststycke.

… med den äran, frestas man säga. Det är nämligen just äran som pastorsadjunkten Hermann Anderz brottas med i denna äventyrsberättelse från 1780-talets Preussen. Den försupne, ångestfyllde men ibland också klarsynte Hermann vantrivs i sitt stånd – han är äregirig, han längtar efter den stora men omöjliga kärleken, han dras till ytterligheterna. Tillsammans med den mer jordnäre drängen Lång-Hans flyr han från det klaustrofobiska slott där feodalherren von Prittwitz härskar. Nu öppnar sig ett bräddfyllt panorama, där de utstötta karaktärerna ständigt tycks gravitera mot historiens mitt. Blicken är satirisk och våldsam. Statyer vandaliseras, hierarkier sätts i gungning, makten avslöjas som dåligt spelad teater, uppburna gestalter kläs av in på den motbjudande kroppen. Hermann Anderz är en otidsenlig bildstormare, men han är samtidigt djupt insnärjd i halvsmälta varianter av sin tids mytologier och litterära fiktioner. Det märks att en road litteraturvetare hållit i pennan.

Figuren Herkules – ett slags ledmotiv – valde ganska snabbt dygdens smala väg framför lastens breda. Hermann, däremot, tvekar in i det sista, eller försöker gå med en fot på varje, innan avgörandet fälls på ett lika logiskt som oväntat sätt. Nästan på varje sida är den tragiska berättelsen också komisk, och humorn har tidsfärg – både från 1700-talet och 1960-talet, så klart. Delblancs epoköverskridande språksinne förvandlar varje scen till en livfull genremålning, ofta med inslag av pastisch. Som en annan Bellman bespottar Hermann sin syndiga, förfallna kropp. Parodin på 1700-talets lärda fikonspråk är svårslagen. Läsaren får stifta bekantskap med dåtidens mondäna svordomar – och vem vill inte det? Enstaka gånger är skildringen av pastorsadjunktens existentiella äckel och djupa oro mer subtil. Vem är denne man – egentligen?

Det finns personer som av ren princip aldrig läser skönlitteratur som ämnesmässigt inkräktar på deras forskningsområde. Om man är 1700-talsforskare och vill kompensera för sina utsvävningar finns det en lösning. Efter Prästkappan bör man naturligtvis fortsätta med den lika läsvärda uppföljaren (eller ja, doktorsavhandlingen) Ära och minne. Studier kring ett motivkomplex i 1700-talets litteratur. Sanningen ligger väl någonstans i glappet däremellan.

Jag skickar stafettpinnen vidare till Gustav Svensson.

Kommande disputationer och slutseminarier

• Kim Olsen: 30 januari, disputation (GU)
• Magnus Borg: 5 februari, slutseminarium (LU)
• Benjamin Husvik: 6 februari, disputation (GU)
• Petra Preisler: 17 april, disputation (LU)
• Fannie Frederikke Baden: 24 april, disputation (LU)
• Mikael Bruér: 22 maj, disputation (MAU)
• Rikke Lie Halberg: 22 maj, disputation (LU)

Forskarskolan bokar och bekostar resor för de doktorander i samarbetet som vill delta på slutseminarier och disputationer. Hör av er till Ariadne Fioretos.

Kontaktinformation

Verksamhetsansvarig: Henrik Rosengren

Biträdande verksamhetsansvarig: Maria Småberg

Utbildningskoordinatorer: Kajsa Weber, Cecilia Riving

Koordinator: Ariadne Eleni Fioretos

Forskarskolans nyhetsbrev

Nyhetsbrevet görs i Lund av Cecilia Riving och kommer ut i början av varje månad (10 gånger per läsår). Det innehåller all väsentlig information inom FS. Om du vill ha med något i nyhetsbrevet, skriv till Cecilia.