lunduniversity.lu.se

The Subject of History

Department of History | The Joint Faculties of Humanities and Theology

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
1900-tal #7146 Fråga Vilka motgångar har marxismen stött på ur ett historiskt perspektiv?
Ella (18 år) - 2020-03-26 13:31:31
Svar

Den här typen av fråga är alldeles för stor för att kunna besvaras i detta lilla forum, eftersom svaret egentligen kräver en genomgång av hela 1900-talshistorien. Så mycket står dock klart att den framtidsprognos som marxismen lanserat, med övergången från kapitalism till socialism som mer eller mindre förutbestämd, har visat sig vara fullständigt felaktig.


2020-03-26 13:53:34 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7145 Fråga Jag försöker att fastställa vem och när minnesstenen vid Drottningkällan i Taxinge, Nykvarns kommun, restes. (Stenen finns beskriven på Wikipedia). Enl. språkforskare vid Uppsala universitet tyder språket på stenen på 1600-talet, möjligen tidigt 1700. RAÄ har inte uppgifter som jag söker.
Min fråga är vem eller vilka som kunde ha intresse och ekonomiska resurser att resa stenen. Restes liknande stenar tex av kyrkan, hovet eller andra? Ett svar kanske kan begränsa var jag skall fortsätta att söka vidare.
Sören (77 år) - 2020-03-25 19:19:43
Svar

Stenen återberättar en lokal skröna om att Katarina Jagellonica, hertig Johans (den blivande Johan III:s) hustru skulle ha hämtat vatten ur källan när familjen var fängslad på Gripsholms slott. Jag har förgäves sökt få fram uppgifter om hur gammal stenen är, men det står helt klart att den måste ha rests lång tid efter händelserna. Av språket att döma skulle jag också säga att texten (som idag är renoverad och ser påfallande färsk ut) tillkom på 1600-talet eller i början av 1700.talet.


2020-03-26 13:50:32 - DH
1900-tal #7143 Fråga Jag läste en bok av Australisk historiker som påstod att Hitler och Ludvig Wittgenstein under skolåren i Linz i Österrike var betydligt mer bekanta med varandra än man tidigare trott. Den här historikern trodde detta skulle visa sig när dokument från en psykolog vid namn Adler blev offentliga 100 år efter hans död (tror jag det var). Jag tror det var någon början av 2000 talet som detta skulle inträffa. Wittgenstein gick i psykoanalys hos Adler och om han var bekant med Hitler skulle han ha kunnat nämna något om detta då. Men hur gick det med detta?
Tommy (68 år) - 2020-03-25 11:24:39
Svar

Svaret är att inget nytt har kommit fram. Allt tyder på att Hitler och Wittgenstein inte påverkade varandra nämnvärt, troligen inte ens kände varandra (mer än synnerligen ytligt, när de var unga). Visserligen gick pojkarna i samma skola (realskolan i Linz), men inte i samma årskurs. Wittgenstein gick två klasser högre upp trots att de var jämnåriga; Hitler var tvungen att gå om en årskurs medan Wittgenstein flyttades upp en årskurs i förväg.

 

Att det likväl cirkulerar rykten om att den blivande diktatorn och den blivande filosofen var bekanta beror på boken The Jew of Linz, skriven av Kimberley Cornish, som publicerades 1998. Här lanseras tesen att Hitler lärde sig att avsky Wittgenstein och att detta utgjorde grunden för hans sedermera lika välkända som förödande antisemitism. Cornish hävdar också att Wittgenstein, förutom att vara filosof, blev kommunistisk spion och spelade en nyckelroll i överförandet av hemlig information från Storbritannien till Sovjetunionen under andra världskriget.

 

Dessvärre är boken, historiskt sett, inget vidare. Det enda egentliga belägget för att de båda skolpojkarna skall ha känt varandra är ett fotografi från 1901, där den unge Hitler finns med. Cornishs försök att identifiera en annan pojke på bilden som Wittgenstein är dock, menar nästan alla bedömare, felaktigt. Wittgenstein gick inte ens på skolan vid tiden för fotografiets tagande utan anlände först 1903. Dessutom var Wittgenstein inte jude utan katolik (man får söka sig två generationer bakåt för att hitta judiska anfäder). Inte heller Cornishs märkliga idéer om att Wittgenstein skulle ha varit en sovjetisk toppagent kan beläggas, trots att vi numera har tillgång en hel del arkivmaterial från det gamla Sovjetunionen och vet åtskilligt om spioneriet. Kort sagt, boken är ett vetenskapligt falsarium.


2020-03-26 13:40:11 - DH
Forntid och antik #7139 Fråga Hej!
Jag har en fråga angående kung Sverker den äldres hustru Ulfhild Håkansdotter. Läser man på diverse nätsidor av varierande kvalitet (Wikipedia på olika språk med spridda källhänvisningar) kommer följande släktskap fram ända bak till Harald Hårfager.

Ulfhild Håkansdotter
Håkon Finnsson
Finn Håreksson
Hårek Öyvindsson
Eyvind Skaldaspillir
I sin tur barnbarnsbarn till Harlad Hårfager enligt Egils Saga och Snorre

Min fråga är hur solid grund detta vilar på egentligen? Vad kan man med ”rimlig säkerhet” fastslå och vad är rena hugskott? Var bör man klippa av tråden, så att säga? Jag tror att många släktforskare är intresserad av detta, då Sverkerätten letar sig in i många antavlor.


Andreas (47 år) - 2020-03-09 12:38:39
Svar

Den här typen av frågor förlorar sig i de norska kungasagornas och de isländska släktsagornas allmänna vaghet. Snorre Sturlasson och författarna till hans förlagor gjorde sig i många fall skyldiga till genealogiska påhitt, och det är hopplöst svårt för en nutida historiker att skilja fakta från fiktion. Vissa kungar och drottningar betraktas därför som "halvhistoriska", som i fallet med Sigrid Storråda. Min rekommendation är därför att du tar alla dessa förfäder till Ulfhild med en nykter nypa salt. Vi kan vara tämligen säkra på faderskapet (eftersom sådant var viktigt att notera), men inte när det gäller de äldre släktingarna, särskilt inte Harald Hårfagre.


2020-03-25 05:59:40 - DH
Allmänt #7141 Fråga När Europa i sin helhet började kallas Europa? Jag kan historien hur det började men hittar ingenstans när namnet för själva kontinenten Europa blev officiellt.
Vänliga hälsningar Mario
Mario (33 år) - 2020-03-19 07:44:57
Svar

Först något om namnet. I grekisk mytologi är Europa (grek. Europe) en fenikisk prinsessa, som förekommer i en känd historia med Zeus i rollen som förförare (han förvandlar sig till en tjur och för bort henne, som i Carl Milles kända skulptur på Stora torget i Halmstad). Hon blev senare den första drottningen av Kreta och mor till kung Minos. Europas namn innehåller grekiska ord som i svensk översättning betyder ”bred” och ”anlete”/”blick”, vilket ger den samlade betydelsen ”bredblickande” eller ”vittseende”. Om namnet i själva verket stammar från semitiska språk, och lånats in i grekiskan, är betydelsen snarare ”solnedgång”, som i akkadiskans erebu och fenikiskans ereb (”kväll”, ”väster”), med betydelsen ”solnedgångens land”. Men allt detta är gissningar.

 

Första gången termen användes om geografiska fenomen, i den grekiska formen Europe, är i en homerisk hymn, tillägnad guden Apollon, syftande på Egeiska havets västkust i dagens Grekland. Namnet till trots är de homeriska hymnerna inte skrivna av Homeros på 700-talet utan tillkom på 600-talet och 500-talet f.Kr. Författarna är okända till namnet. I nästa skede, senast på 500-talet f.Kr., började grekiska skribenter använda termen om den landmassa som ligger väster om Asien, med Egeiska havet och floden Phasis (dagens Rioni) i Georgien som gräns. På 400-talet f.Kr. definierade historieskrivaren Herodotos den av honom kända världen såsom bestående av tre delar: Libyen (Afrika), Asien och Europa.

 

Under de sekler som följde bestod konceptet, men gränsen mellan Asien och Europa försköts västerut till floden Don, vilket romarna accepterade som den auktoritativa utgångspunkten för övergripande geografiska världsindelningar. Väl att märka kunde termen också brukas i inskränkt betydelse. Under senantiken var således Europa också beteckning på en romersk provins som närmast motsvarade dagens europeiska Turkiet. På 800-talet fick Europa-termen dessutom en kulturell och religiös innebörd, i och med att västeuropeiska lärde inom ramen för den karolingiska renässansen valde att applicera den på sin egen del av världen, i kontrast mot den grekisk-ortodoxa kultursfären i öster. Därefter var Europatermen allmänt känd och använd av utbildat folk i Väst- och Centraleuropa.

 

Dagens europeiska gränser slogs fast på 1700-talet, bland annat på initiativ av den svenske forskaren Philip Johan von Strahlenberg (1676–1747). Som karolinsk krigsfånge i Ryssland mellan 1711 och 1721 ägnade han stor möda åt att utforska Sibirien, och när han kommit tillbaka till Stockholm publicerade han 1730 resultatet av sina mödor i boken Das Nord- und Ostlische Theil von Europa und Asien, som även innehöll nya kartor av Ryssland. Boken blev en succé som översattes till flera språk. Den för framtiden viktigaste följden var att Strahlenbergs förslag till omdefinition av Europa slog igenom på bred front. Strahlenberg förflyttade gränsen mellan världsdelarna från Don till Uralbergen, en omdefiniering som gäller än idag. (Som kuriosa kan nämnas att Strahlenberg har fått en asteroid (nr. 15766) uppkallad efter sig.) Förändringen var synnerligen uppskattad av regimen i Sankt Petersburg, som sedan en tid hade pläderat för att Ryssland låg i Europa och inte i Asien.


2020-03-25 05:55:45 - DH
Medeltid #7142 Fråga Hej igen, ser att min senaste fråga faktiskt kommenterar ett svar givet till Åsa (54 år) - 2008-11-11 15:21:08 som frågar efter Afrikas skrivna historia.

De ganska stora delar av Afrika där Islam fick fäste hade ju givetvis från och med då i alla fall kontakt med en livaktig skriftkultur från medelhavsområdet, Läs- och skivkunnigheten var ju obligatorisk för åtminstone en del i samhället. Och vi vet att en hel del historia skrevs på arabiska under medeltiden för dessa områden, åtminstone för Västafrika, och en del skrevs också med adapterad arabisk skrift på de egna språken. Detta är spännande forskning som jag tror är ganska ny, rent av nutida allt eftersom man hittar skrifter som hittills varit okända för oss i Europa. Rätta mej gärna om jag har missuppfattat detta.
Tomas (61 år) - 2020-03-23 21:45:29
Svar

Det är helt korrekt att muntliga traditioner, vilka fram till nedtecknandet på 1800-talet fördes vidare genom berättarkulturen, har tvingat oss att delvis skriva om historien för många folk utanför Europa. Jag kan ge ett konkret exempel från min egen inläsning av forskning om västafrikanskt slaveri: de krig och plundringar som härskarna i Kano hyllades för i muntliga traditioner.

 

Kano ligger i Hausaland i Nigeria. Hausaland utmärkte sig tidigt, med afrikanska mått mätt, för en hög grad av urbanisering och stadskultur. Staden Kano är belagd redan på 1200-talet. Bland övriga stadsstater, vanligtvis regerade av monarker, kan nämnas Daura, Katsina, Zaria och Gobir. På 1300-talet infördes islam västerifrån via köpmän från Mali. Förutom specialiteterna tyg och läder exporterade Hausaland slavar, en vara som växte kraftigt i ekonomisk betydelse på 1400- och 1500-talen. Slavekonomins expansion kan studeras i Kanokrönikan (taariihiin kano). Det bevarade manuskriptet härstammar från 1890-talet och behandlar 48 kungar med titeln sarki från och med rikets grundare Bagaudaa på 1000-talet till Muhammed Bello, som regerade till 1892. Sannolikt baseras manuskriptet på en tidigare nedtecknad krönika, skriven av en nordafrikan som bosatt sig i Kano och utgått från muntlig tradition i sitt arbete.

 

Första gången slavar nämns i skriften är i redogörelsen för Tsamias regeringstid åren 1307–1343. Hedningarna i staden och dess omland uppges ha skänkt Tsamia 200 slavar i tribut (en tribut som Tsamia för övrigt tackade nej till). Sådana överlämnanden av ofria var uppenbarligen legio. Om krigarkungen Kanajeji (1390–1410) berättas: ”Han levde knappast alls i Kano, utan förhärjade landet däromkring och erövrade städerna. Han levde för en tid nära Gijas klippa. Han sände bud till Kwararafafolket och frågade dem varför de inte erlade tribut till honom. De gav honom 200 slavar. Sedan återvände han till Kano och fortsatte att sända hästar till Kwararafafolket medan de sände honom slavar.” Efter ett lyckosamt krig mot ett annat grannfolk står det: ”Invånarna, oförmögna att bruka sin jord, svältes till underkastelse och tvingades kapitulera. De gav honom tusen manliga slavar och tusen slavinnor, samt deras barn. Sedan slöt man fred.”

 

Den här typen av notiser är legio i Kanokrönikan, och de blir allt fler ju längre fram vi i tiden vi blickar. Omkring 1450 uppges Galadima Daudu, en hög ämbetsman, ha fört krig i söder och varje månad ha sänt 1 000 slavar till hemstaden. Långt ifrån alla nådde dock fram till Kano. Under återfärden lät Galadima Daudu bygga städer och lämna kvar hundratals slavar för att befolka dem. Huruvida krönikan är korrekt i att det var just Galadima Daudu som gjorde detta vid just detta tillfälle är omöjligt att verifiera, men det är oomtvistat att den här typen av städer och byar med slavbefolkning blev allt vanligare under epoken ifråga.


2020-03-24 14:45:26 - DH
1800-tal #7140 Fråga Det finns uppgifter om att USA:s tredje president T.J. hade en diagnos inom autismspektrumet. Stämmer det eller går det att åtminstone vara övertygad om att han hade det?
Markus (37 år) - 2020-03-14 21:44:20
Svar

Nej, det stämmer inte. Eller rättare sagt, det är omöjligt att fastställa eftersom analyserbart material saknas. För att kunna ställa en sådan diagnos behöver man träffa personen, lär känna personen och ställa relevanta frågor, något som av lätt insedda skäl är omöjligt med Thomas Jefferson. Forskarna tvingas istället utgå från Jeffersons uttalanden, agerande och allmänna karriär, och i detta källmaterial finns ingenting som vittnar om att han måste ha haft detta problem.

 

Att Jeffersons namn ibland nämns i dessa sammanhang beror på Norm Ledgkins bok ”Diagnosing Jefferson: Evidence of a Condition That Guided His Beliefs, Behavior, and Personal Associations” (2000). De belägg som presenteras där är dock, menar jag, föga övertygande.


2020-03-24 14:32:40 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7136 Fråga Jag har hört att Sverige var ett av de europeiska länder som hade bland de högsta antalet häxavrättningar. Stämmer det att vi skulle ha haft häxjakt i större utsträckning än många andra i Europa?
Leo (24 år) - 2020-03-03 21:32:10
Svar

Nej, det stämmer inte. När Sverige anges som ett stort häxförföljarland är det i regel eftersom det jämförs med länder som Spanien och Italien. Häxförföljelserna var överlag lindrigare i de katolska Medelhavsländerna, eftersom inkvisitionerna – både den spanska och den romerska – var mer skeptiska till anklagelser och noggrannare i sina juridiska bedömningar av påstått häxeri än de nord- och centraleuropeiska domstolarna. Men om vi lämnar Medelhavsvärlden och blickar mot Central- och Västeuropa finner vi flera riken som var värre än Sverige. Det enskilda land som drabbades värst var Tyskland. Allt som allt tycks omkring 35 000 människor i hela Europa ha avrättats för trolldomsbrott. Antalet avrättade nordbor var färre än 2 000.

 

Den värsta fasen i de svenska häxförföljelsernas historia var Karl XI:s tid, med kulmen mellan 1668 och 1676. Under dessa år dömdes och avrättades omkring 240 människor i Sverige, huvudsakligen kvinnor, sedan de anklagats för trolldomsbrott. Tusentals barn var inblandade i egenskap av vittnen om Blåkullafärder och djävulskult.

 

Anklagelser om häxeri framfördes ännu på 1700-talet på flera håll i Europa, men myndigheterna blev alltmer skeptiska. Gustav III lät år 1779 helt avlägsna trolldomsparagrafen från svensk lag.


2020-03-24 14:22:46 - DH
Tidigmodern tid (1500-1800) #7135 Fråga Hej!

Hur många tyska och polska legoknektar blev kvar i Skåne efter ryttarinkvarteringarna och de skånska krigen? Hur stor är chansen att man som skåning idag är ofrivilligt släkt med de gamla tyska legoknektarna? Min släkt på pappas sida heter till exempel Lidberg, från början Liedberg. Var det kanske vanligt med sådana tysk influerade namn bland skånska bönder redan innan inkvarteringarna satte fart?

Med Vänlig Hälsning
Rasmus
Rasmus (24 år) - 2020-02-26 12:07:52
Svar

Jag känner inte till att någon har undersökt om utländska ryttare blev kvar i Skåne, men det förefaller sannolikt att åtminstone några skulle ha blivit det. Soldat var ju ett internationellt yrke vid den här tiden och många nationaliteter ingick i arméerna. Det borde alltså vara en möjlighet att en del av oss har sådana anfäder. Men det där ska du kanske snarare fråga om på någon släktforskningssajt; släktforskare är ofta mycket bättre än historiker på sådana personhistoriska frågor. När det gäller efternamn, började vanliga bönder ta sig sådana först under 1800-talet. Även om det finns tidigare undantag, t.ex. på Gotland, skulle jag gissa att ditt efternamn kom till först då. Namn hopsatta av två naturföreteelser (här lid (sluttning) och berg) började borgare ta sig på 1700-talet (fast också här finns äldre exempel), lite grann för att imitera adelns efternamn men inte riskera att framstå som adliga med att ha alltför aristokratiska ord som hjälm eller sköld; senare spred skicket sig utanför städerna.


2020-02-28 10:30:05 - HG
Forntid och antik #7134 Fråga Vilket språk talades i Sydsverige, till exempel i Halland, innan de germanska språken dvs urnordiskan vann mark. Dvs vad talade folket i de jägar- och samlarkulturer som först befolkade det som i dag är Sydsverige?
Eva (51 år) - 2020-02-23 18:54:29
Svar

Det här är en fråga för språkvetare och inte historiker. Men jag gissar att det enkla svaret är att vi inte vet. Vi har inga källor om språk i Skandinavien före den tid då här talades ett germanskt språk.


2020-02-24 12:40:12 - HG