lunduniversity.lu.se

The Subject of History

Department of History | The Joint Faculties of Humanities and Theology

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Tidigmodern tid (1500-1800) #7068 Fråga Hej! Jag guidar rätt mycket i Båstad - Bjäre. På stranden finns en sten, Röeskall, som markerar gränsen mellan Skåne och Halland. Gränsen blev enligt inskriptionen på stenen fastställd först 1778. Var gick gränsen under åren mellan freden i Brömsebro 1645 och Roskildefreden 1658? Gick gränsen mellan Skåne/Danmark och Halland/Sverige vid Stensån i nuvarande Båstads kommun? Får väldigt olika besked när jag försöker ta reda på detta.
Mvh Ingrid Persson Skog
Ingrid (61 år) - 2019-08-15 08:17:43
Svar

Röeskall förefaller vara ett gammalt gränsmärke, enligt Riksantikvarieämbetet: https://app.raa.se/id/platser/utforska/berattelse/26362b8e-e0f1-430c-ae2c-9cbde245a8d7. Gränsen gick antagligen på ungefär samma ställe före 1778. Säkerligen är det den medeltida gränsen mellan Skåne och Halland, då danska landskap, som man följde när Halland blev svenskt 1645 (som tidsbegränsad pant) och 1658 (permanent). Fredstraktaterna angav ofta bara större enheter, som Halland, medan det sedan ankom på särskilt utnämnda gränskommissioner med representanter från båda håll att exakt bestämma var gränserna gick. En lokalhistorisk nätsida citerar ett sådant gränsläggningsprotokoll från 1646 om gränsen vid Båstad: ”till Lyefors, sedan forsen neder åht till Wåregårds mark, ifrån Wåregårds mark till Ladugårdshögarne, ifrån Ladugårdshögarne till Räfvehögarne, ifrån Räfvehögarne neder åht Stensliiden till Örebäck vid Gropens qvarn i Tjufvevadet och följer så bäcken och gropen uti Örebäcks Öes och sedan uti Saltsjön.” (https://www.bastadmalen.se/artiklar/skane-forsvenskas)

Det förekom också senare att man mer exakt markerade länsgränser, och det är antagligen vid ett sådant tillfälle inskriptionen kommit till.

Den medeltida staden Båstad (som förlorade stadsprivilegierna på 1600-talet) låg alltså i Skåne, men gränsen mot Halland, och efter 1645 mot Sverige, gick alltså omedelbart öster därom. Efter kommunsammanslagningen 1971 kom Båstad att omfatta också Östra Karups socken i Halland. Då ändrades också länsgränsen, så att hela Båstads kommun idag ligger i Skåne län. Lansdskapsgränsen är däremot inte någon officiell gräns och kan inte ändras, och av allt att döma går den vid Röeskall.


2019-08-18 15:35:27 - HG
1900-tal #7066 Fråga Kan ni ge tips på relevant litteratur som fokuserar på Italiens historia strax före och under andra världskriget?
Helst på svenska, men även engelska går bra.
Tack på förhand.
Martin (50 år) - 2019-08-06 14:23:23
Svar

Det är tunnsått med böcker om italiensk historia på svenska. Om andra världskriget finns en bok av en militärhistoriker, Marco Smedberg, Från Sicilien till Rom. Kriget i Italien 1943-1944 (2006). Kanske har den litteraturhänvisningar som kan hjälpa dig vidare. Det finns också en bok om Italien i största allmänhet, författad av en historiker, Tomas Lappalainen, Italien (2003), kanske även den kan ge ingångar. På engelska finns det väldigt mycket om många aspekter av italiensk historia under den här tiden. Utan att känna till fältet närmare vågar jag inte peka ut någon. Det beror också på vad du är intresserad av. Se gärna på referenserna på engelska Wikipedia.


2019-08-15 11:47:39 - HG
1900-tal #7064 Fråga Tack för ditt svar angående eventuell annan utgång av andra världskriget!

Har några uppföljande frågor:
1. Generellt är det nog viktigt hur ett samhälle ser
på centrala historiska händelser. Har du en
uppfattning om vart människor i allmänhet i
Sverige lutar i frågan om huruvida kriget kunde
sluta med(ve och fasa) tysk seger ?

2. När jag läst om perioden maj - september 1940 så får jag för mig att utgången av kriget kunde ha ändrats åtminstone vid tre tillfällen:
a. Då Chamberlain efter underhusdebatten i början av maj fick klart för sig att han inte kunde vara kvar som premiärminister i Storbritannien kunde valet fallit på någon annan än Churchill, sannolikt en person som antingen var appeaser eller inte hade haft den kraft som Churchill uppvisade att mobilisera parlamentet och folket till kamp?

b. I slutet av maj inträffade "miraklet" vid Dunkerque. Om Rundstedts haltorder för pansarstyrkorna inte getts hade väl evakueringen inte kunnat ske?

c. Om Luftwaffe inte ändrat taktiken från att slå ut brittiska flygfält och flygplan till terrorbombning kunde Storbritannien väl utsatts för ett framgångsrikt invasionsförsök av Tyskland?

Tack på förhand
Nicklas (71 år) - 2019-07-31 15:28:40
Svar

Generellt är det nog ingen tvekan om att de flesta svenskar under hoppades på en allierad seger och att det efter andra världskriget har gällt en mycket stor majoritet svenskar. Om de övriga frågorna skriver en av mina kolleger:

Jag är tveksam till kontrafaktisk historieskrivning. Visserligen kunde allt ha hänt på ett annat sätt än vad som skedde, men vi vet förstås inte vad som hade hänt senare i händelsekedjan. Hade ett militärt misstag undvikits hade kanske ett annat följt. Och misstag gjordes på båda sidor. Till exempel de allierades marsch in i Belgien vilket öppnade för den tyska blixtoffensiven.

Men mitt svar på frågan är att Tyskland nog hade kunnat vinna kriget. Storbritannien var verkligen illa ute 1940 och de misstag frågaren nämner var nog så viktiga. Utan Storbritannien som europeisk bas hade USA knappast kunnat ingripa. Och med västfronten trygg kan jag inte se annat än att Tyskland hade kunnat besegra Ryssland.

 


2019-08-08 14:11:33 - HG,, LE
1900-tal #7065 Fråga Jag arbetar som arkivarie med handlingar från Lunds Universitetssjukhus, just nu specifikt med handlingar från psykologiska laboratoriet (från 70-talet). Det är mestadels protokoll från tester som patienter gått igenom, till exempel MCTT-test, test där patienten får se bilder under för kort tid för att ögonen ska kunna registrera dem etc. - dessa har jag kunnat googla mig till vad de handlar om! Men där är ett test som många patienter gått igenom, som bara består av ett rutnät av boxar med en prick i övre högra och nedre vänstra hörnet, och patienten verkar blivit uppmanad att helt enkelt dra en linje mellan prickarna i hörnet i varje box. Patienten ritar lnijer i alla boxarna under en sittning, och de flesta verkar inte ha några problem - alla lnjer är raka, går från punkt till punk - medan andra patienters linjer blir mer och mer skakiga och missar punkterna ju längre ner bland rutorna de kommer. Ungefär som om någon skakat stolen de sitter på mer och mer över tid eller nåt? Har ni någon historiker eller psykiatriker som vet vad det var för test, och varför linjerna blev så skakiga?
Simon (30 år) - 2019-08-02 11:24:59
Svar

Tyvärr är det korta svaret att någon sådan kompetens har vi inte. Psykiatrihistorisk forskning bedrivs på många håll i Sverige men för närvarande inte hos oss; jag har ingen överblick över fältet och vet inte vart jag ska rekommendera dig att vända dig. Kurser i psykiatrihistoria ges bland annat vid Malmö universitet. Så är det en fråga om det inte är ett test som fortfarande är i bruk; i så fall borde det ju vara känt av aktiva psykiatriker, t.ex. på Skånes universitetssjukhus i Lund. Att strecken blir sämre längre ner kan väl ha många orsaker; en mig närstående som har artros i handlederna säger att om hon gjorde det, skulle strecken bli krokigare ju längre hon höll på. Men eftersom det är inom psykiatrin testet används är orsaken sannolikt en annan. Kan det ha med koncentrationsförmågan att göra? Men det är knappast något en historiker kan uttala sig om!


2019-08-06 14:14:43 - HG
Allmänt #7062 Fråga Hej!
"Hel och ren!"
På Skokloster slott finns en anteckningsbok där slottsfrun bokförde de gånger hon tvättade sig. (1600-talet?) Stockholm var på 1700-talet beryktat för sin stank och smuts.
När blev det trendigt med hygien och renlighet? (Något som ju på en del håll anses ha gått till överlopp.)
Thomas (70 år) - 2019-07-13 12:20:58
Svar

Det är svårt att svara generellt eftersom renlighet på sätt och vis alltid varit uppskattat, det är bara definitionen som har förändrats. Det var framför allt under 1800-talet som en mycket större känslighet för smuts utvecklades, först inom samhällets högre kretsar. En bra översikt över hygienhistorien ger följande artikel: https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/nar-lort-sverige-borjade-bada-en-berattelse-om-badrummets-historia.


2019-07-16 11:59:17 - HG
Allmänt #7063 Fråga Hej!
I svaret om Östergötlands flagga den 4 juli anges att att landskapets vapen har en 'beväpning'. Det korrekta heraldiska ordet är beväring, enligt blasoneringen, så det bör ändras
Thomas (75 år) - 2019-07-15 10:41:06
Svar

Tack för påpekandet! Ordet förekom i ett citat jag klippt in, men jag ser nu att det var felskrivet i citatet, i den officiella blasoneringen från 1972 heter det mycket riktigt "beväring".


2019-07-16 11:51:29 - HG
2000-tal #7060 Fråga Hej! Jag och två vänner har hamnat i en diskussion om hur Östergötlands officiella flagga ser ut.
Jag hävdar att den riktiga är röd och gul medan de menar att den är gul och blå. Jag har svårt att hitta mer information förutom Wikipedia som stödjer min teori. Kan ni hjälpa mig och bevisa vilken flagga som är den OFFICIELLA?

mvh Zachary Alm
Zachary Alm (25 år) - 2019-07-04 15:59:25
Svar

Egentligen har ingen av er rätt! Det finns inga officiella flaggor av den här typen i Sverige. De landskapsflaggor som här och där används är inofficiella nyskapelser, ofta påhittade och använda inom turistnäringen. Östergötlands blå kors på gul botten är ett sådant exempel. Sådana flaggor får inte användas av län, landsting eller kommuner, som bara får flagga med den svenska flaggan. Riksarkivet, som har uppsyn med sådant, skriver på sin hemsida: "Ibland kan man se andra flaggor hissade, bl.a. korsflaggor, som vill utge sig för landskapsflaggor. Dessa är ohistoriska nya påfund utan förankring vare sig i historien eller i nutiden. Riksarkivet rekommenderar inte dess användning."

Däremot finns officiella landskapsvapen, som också kan användas av länen och landstingen. De går tillbaka på de gamla landskapsvapnen (ofta från 1500-talet). Sådana kan man också flagga med, men då på en fyrkantig flagga där bara vapenbilden återges. Östergötlands vapenflagga är röd med en stående grip (ett sagodjur, hälften lejon, hälften drake) omgiven av fyra rosor. I den officiella beskrivningen heter det: "I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver". Det är det närmaste man kan komma en officiell landskapsflagga.


2019-07-10 10:36:29 - HG
1900-tal #7059 Fråga Fr. a. på 90-talet läste jag en del om andra världskriget orsaker och förlopp. Så småningom släppte jag frågan mer eller mindre. Nu har jag dock märkt att jag återvänt beroende fr a på att jag tror att många människor idag tänker att kriget inte kunde ha slutat på annat sätt än med de allierades seger, vilket knappast stämmer.

Fråga
Stämmer mitt antagande tror du?

Tack på förhand
Nicklas (71 år) - 2019-07-03 17:46:21
Svar

Naturligtvis kunde kriget ha slutat annorlunda. Det kunde alltid ha gått annorlunda i historien. Men efter USA:s inträde i kriget och sedan Tyskland kört fast i Sovjetunionen efter Stalingrad är det svårt att föreställa sig att Tyskland skulle ha kunnat stå emot ett tvåfrontskrig i längden. Man kan spekulera i hur det hade sett ut om det någon gång under kriget slutits fred eller om någon part skulle ha ingått separatfred - eller om ett attentat mot Hitler hade lyckats. Men som sagt, med både Sovjetunionen och USA emot sig och utan egna motsvarande resurser - främst olja - förefaller det nog som en realistisk bedömning att kriget från sådär 1943 bara kunde gå på ett sätt, om bara de allierade höll ihop (och det gjorde de).


2019-07-04 11:51:09 - HG
Allmänt #7058 Fråga Min morfar och farfar var med i kungliga ordnar... var de då riddare? Hur kan jag få reda på vilka ordnar det var? Och varför de blev dubbade? Jag vet att de båda gjorde mycket för allmännyttan i sina städer mm.

mona hellsing troili (68 år) - 2019-07-02 20:18:21
Svar

Manliga ledamöter i svenska officiella ordnar tituleras "riddare och kommendör". Det är hovet som håller i ordensväsendet i Sverige och jag antar att ordenskansliet där kan ge upplysningar om tidigare ledamöter, se https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/merinformation.4.74e7c40f15f496d026719.html. 


2019-07-04 11:44:14 - HG
Allmänt #7057 Fråga Hej

Jag håller med att skriva en bok om skandinavisk historia.
Finns det en historisk karta över Åland och Österland? Till och med över hela Norden?
Jag har ett mål att rita en handelsvägskarta om det inte redan finns. Min uppmaning är att se hur vattendragen skilde sig åt och vilka sträckor skulle ha varit farbara.
Under var jag kan hitta de uppgifterna?

Med vänliga hälsningar
Ben Angel

Ben (54 år) - 2019-06-22 20:28:29
Svar

Det är dåligt med svenska historiska kartor. Mig veterligt finns fortfarande bara den gamla skolatlasen "Atlas till historien", vars senaste upplaga kom 1993. Kartorna är i och för sig bra och en del av det du söker finns där, men den är inte särskilt detaljerad och inte bara inriktad på Sverige. 


2019-07-04 11:26:44 - HG