lunduniversity.lu.se

The Subject of History

Department of History | The Joint Faculties of Humanities and Theology

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Tidigmodern tid (1500-1800) #7054 Fråga Hej!
Jag har i ett sockenstämmoprotokoll från Halland år 1749 stött på att man påminner om ett förbud att hålla änkestugor. Jag har inte lyckats bena ut vad detta innebär. Är det ett begrepp som ni skulle kunna hjälpa mig med?
Bästa hälsningar och tack på förhand!
Andreas (46 år) - 2019-06-10 09:17:36
Svar

"Änkestuga" brukar användas om det det låter som: stugor byggda för att hysa änkor. Om bonden dog och änkan inte gifte om sig tog några andra över gårdens drift, kanske son och sonhustru, och kunde bygga en liten stuga åt änkan. Men varför det skulle förbjudas vet jag inte. Kan det ha något med fattigvården att göra? Framgår det inte i protokollet i vilket sammanhang förbudet tas upp? Det är förstås också möjligt att ordet här används i någon annan mening som vi inte har några uppgifter om.


2019-06-11 15:18:26 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7053 Fråga I SVT går det en tv-serie som heter Makten och kärleken. I del 2 skulle en soldat ge en gift"spruta" till den tysk-romersk kejsare Maximilian. Dolken/sprutan var handblåst i Murano, Venedig.

Stämmer det? Och finns sådana dolkar/sprutor kvar? Finns det bilder eller information om den?
Eija Elmgrén (66 år) - 2019-06-08 14:18:16
Svar

Det är förmodligen ett rent påhitt av manusförfattaren. Det finns inga uppgifter om att Maximilian I skulle ha dött en onaturlig död. Han är intressant nog ändå, han var en viktig tysk-romersk kejsare som genomdrev reformer av kejsardömet på riksdagen 1495, reformer som gjorde att detta märkliga, löst sammansatta rike klarade sig över 300 år till. Han lade grunden till fursteätten Habsburgs långa dominans i europeisk politik. "Den siste riddaren" har han kallats, förtjust som han var i de då egentligen omoderna torneringarna.


2019-06-11 15:14:39 - HG
Forntid och antik #7052 Fråga Hej, läste just lite om de tidiga kristna gravarna och kyrkan i Varnhem, samt såg SVT's fina tvprogram om detta.
Den historia som man berättar med utgångspunkt från vad man hittat i Varnhem och det man vet från andra källor trycker mycket på kopplingen mellan Varnhem och England, Västergötland och England, och kanske även Katas familj och England. Ett troligt deltagande i de vikingatåg som återkommande skedde mot England vilka gav rikt byte för dom deltagande, speciellt stormännen då. Och också de intryck som gjorde nordborna mottagliga för kristendomen som religion och grundsystem för härskande.

Jag ser inget fel i detta men tycker att man kan trycka mer på Västergötlands förbindelser med Danmark. Harald Blåtand ska ha kristnat Danmark ca 960, och sedan var nog både Sven Tveskägg och Knut den store kristna redan när de gjorde sina härjningståg och lyfte danagäld i England. När jag läser om den här tiden påpekas det ofta att Västergötland kan ha varit ett slags gränsland för inflytande från danska kungar och sveakungar (och i praktiken kanske mest styrt sej självt. bygd för bygd). Vilken kung eller ledare man eventuellt ville följa var också ett personligt ställningstagande för varje person och familj och inte bundet av geografi som med mer moderna länder. Så var det ju långt upp i unionsstriderna och det var väl först då som det nationella argumentet började användas på allvar.
Vidare så var Olof Skötkonung och Sven Tveskägg bundsförvanter vid slaget vid Svolder, binamet Skötkonung har ibland t. o. m. uttyds till skattkonung under Sven. Detta kan ha haft en viss påverkan för hans beslut att bli kristen, supporten från Sven var kanske viktigare än oppositionen från hedna storfamiljer i Uppland (även om många konverterade också där). Den oppositionen ledde ju också till att Olof fick dra sej tillbaks till Västergötland, med säkrare stöd från kristna storfamiljer och närmare till starka allierade i Danmark.
Allt detta gör att jag tänker mej att Danmarks kristnande kan ha haft en stor påverkan på enskilda familjer i Västergötland. Speciellt de storfamiljer som kunde tänka sej att bli kristna. Vad gäller Katas kyrka så finns det tydligen kristna gravar som är tidigare än Blåtands konvertering, och dessa kan ju ha kristnats pga tidigare vikingatåg till England, eller annan påverkan från det hållet. Men är man sedan en kristen familj är det kanske ännu mer naturligt att ha goda relationer med kristna kungar i Jellinge istället för med hedna kungar i Uppsala långt bortom skogen.

Allt detta leder till dessa frågor från mej:

Efter Harald Blåtands konvertering, var alla danskar tvungna att se sej själva som kristna, under Haralds, Svens och Knuts styre? Var alla stormannafamiljer som vill vara knutna till dessa kungar tvungna att vara kristna? (Dvs även om de råkade bo i vad som nu är svenska landskap)
Svens och Knuts räder och erövring av England var det en alltigenom kristen affär? Var deras härar kristna? (I någon mån, nominellt).

Vikingahärar säger vi idag kanske, de sker ju innan 1066 då Vikingatiden ska ha slutat, och skeppen som användes var de typer som utmärker det vi kalla vikingatid (vad jag vet), Men de var vad jag förstår statsföretag utförda av kristna kungar, som egentligen inte vill vara vikingar längre utan europeiska härskare i stora riken. Stämmer denna min beskrivning av dessa krigståg?
Hur såg man på angriparna i England? Samma rövare som förr, eller nått annat nu när de var kristna? Nu blev de ju Engelska kungar, ingifta i kristna accepterade Europeiska furstehus.
Mvh,
//Tomas

Thomas (61 år) - 2019-06-02 11:45:19
Svar

Harald Blåtand gjorde en uttrycklig poäng av att han hade kristnat hela Danmark, och vi vet att kristendomen under påföljande sekler var enda tillåtna religion i Danmark. På den berömda runstenen i Jelling noteras det också att han hade erövrat Norge, det vill säga blivit överherre över landets småkungar, men det sägs inget om att han också hade kristnat norrmännen. Av detta kan man dra den tentativa slutsatsen att skrytet om kristnandet av Danmark inte var gripet ur luften. Om Harald haft möjlighet att göra gällande något liknande om Norge hade han antagligen gjort det, men så var inte fallet.

Därmed inte sagt att alla kungliga danska undersåtar blev kristna över en natt. Harald ådagalade en ambition, inte ett slutresultat. Vi saknar källor till hur många av deltagarna i epokens danska krigståg i västerled som bekände sig till den kristna läran, men det i särklass troligaste - eftersom religionen fyllde en viktig symbolfunktion - är att alla gjorde det officiellt. Vad de trodde på i själva verket är omöjligt att utröna.

Vikingatågen upphörde inte år 1066. Den danske kungen Sven Estridsson anförde ett par expeditioner till England. Magnus Barfot av Norge krigade en hel del på Irland under åren kring 1100; han rentav stupade under ett sådant krigståg. Det är inte heller någon överdrift att sätta likhetstecken mellan Sigurd Jorsalafares krigståg, till exempel Kalmare ledung på 1120-talet, och vad vi för 1000-talets räkning brukar benämna vikingatåg. I allt väsentligt var det likartade skeppsbaserade expeditioner.  Det dröjde till 1800-talet innan historiker började sätta etiketter på dem, t.ex. kalla Harald Hårdrådes krig för vikingatåg och Sigurd Jorsalafares för korståg. Benämningarna säger mer om 1800-talets historiker än de säger om den äldre medeltidens kungar.


2019-06-03 15:22:07 - DH
1900-tal #7051 Fråga Hej! Har haft diskussioner med mina vänner angående Fidel Castro. Jag hävdar att han visserligen inte från början var kommunist, men senare blev det. Mina vänner hävdar att han aldrig varit kommunist, utan marxist. Hittar tyvärr ingen bra fakta på internet. Med vänliga hälsningar
Karl (30 år) - 2019-05-30 22:00:00
Svar

Det kan vara väldigt olika hur (och om) man uppfattar skillnaden mellan att vara marxist och kommunist. Marx samhällsvision handlade ju om att skapa ett klasslöst, d.v.s. kommunistiskt, samhälle, och en person som tror att man kan och bör skapa ett sådant samhälle brukar kallas kommunist. Efter det kalla krigets slut har ordet kommunist också ofta brukats om någon som beundrade eller var allierad med Sovjetunionen. Vad Castro beträffar var han tydligen väl inläst på Marx och omgav sig med personer som var uttalat marxistiska, redan innan han tog makten. Genast efter hans maktövertagande ställde sig USA försiktigt positivt till honom, men när han tog hjälp av Sovjetunionen blev förhållandet till USA fientligt. Han hade redan tidigare börjat förstatliga amerikanska företag men så vitt jag förstår var det först sedan han på allvar blivit allierad med Sovjetunionen som han försökte göra om hela samhället efter sovjetisk förebild. Det är alltså av flera skäl svårt att ge ett entydigt svar. En utförlig och, som det förefaller mig (som inte är expert), vederhäftig sida om Castro är http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Fidel_Castro.


2019-06-03 12:31:35 - HG
Forntid och antik #7047 Fråga Vem var först i Sverige, svenskarna eller samerna?
Mikael (26 år) - 2019-05-17 11:27:08
Svar

Det är omöjligt att svara på eftersom vi inte vet om de människor vi kan arkeologiskt belägga inom det nuvarande Sveriges gränser ansåg sig som samer respektive svenskar. Det har funnits jägar- och samlarkulturer i svenska Norrland i 10 000 år men det är svårt att veta om de är direkta förfäder till samerna eller inte. Vi vet heller inte när de människor i det senare svenska kärnområdet i Svealand och Götaland kom som är direkta förfäder till dagens svenskar; det har sannolikt förekommit flera vågor av invandring av nya folkslag. Samer nämns i skriftliga källor första gången på 800-talet e.Kr. och ungefär vid samma tid nämns svear (sueoner). Det svenska riket började etableras under 1000-talet men fick fastare form först på 1200-talet. Endast långsamt kom hela dagens Norrland in under den svenska kronan. Då skedde en expansion av svenskar in i det område där samer bodde.

Samerna räknas som urfolk i den folkrättsliga betydelsen att de fanns i ett område innan en stat baserat i ett annat område (Sverige) etablerade sig där. Därför har samerna vissa i lag fastslagna rättigheter inom Sverige.


2019-05-21 15:33:52 - HG
Forntid och antik #7041 Fråga Hej
Hur förändrades levnadsstandarden för de som sökte sig till fabriksarbete under den industriella revolutionen? Läser man Hobsbawm så förefaller saken klar - den försämrades. Vad säger senare forskning?
Tack på förhand
Nicklas (70 år) - 2019-05-02 18:27:33
Svar

En klassisk fråga. Hobsbawm ingrep i den så kallade standard of living debate på pessimisternas sida. Den gällde levnadstandardens utveckling i England under perioden ungefär 1815 till 1845. Men sedan han skrev har mycket hänt. Att industrialiseringen på lång sikt ledde till högre levnadsstandard också för arbetarklassen råder det så vitt jag vet inget tvivel om. Det finns fortfarande en del utrymme för diskussion om säg 1830- och 1840-talen. Det är ju många komplexa faktorer som spelar in. Högra löner, men måhända sämre miljö i städerna.

När det gäller svenska förhållanden visar studier av levnadsförhållanden att reallönerna var relativt stabila under 1800-talet fram till ungefär 1870 då de ökade ganska dramatiskt. Sveriges ”industriella revolution” och urbanisering är av senare datum än Englands varför 1800-talets slut är den tidsperiod som är mest intressant i ett svenskt perspektiv. De serier av reallöner som gjorts har beräknats genom löneutveckling i relation till prisutveckling på basvaror som spannmål, kött och smör (ex. Allens varukorg). Vidare hade industriarbetare generellt betydligt högre löner än lantarbetare. De som sökte sig från småbruk och lantarbete till industriarbete under 1800-talets slut fick generellt bättre levnadsstandard. Dels beroende på att lantarbetares reallöner ökade, dels beroende på högre löner inom industrin. Det bör dock poängteras att reallönerna för lant- och grovarbetare under det tidiga 1800-talet var mycket låga. Vidare var löneskillnaderna stora. Kategorin ”industriarbetare” rymde både ganska välbeställda yrkesarbetare och människor som måste betecknas som mycket fattiga och utsatta.

Sen är det förstås riktigt att det finns många olika aspekter av en sådan fråga. E P Thompson ansåg det fullt möjligt att levnadsstandarden ökade rent materiellt, men att människor upprotades ur traditionella och tryggare miljöer och kastades in i en ny säker tillvara i industrierna. Vi känner ju till motståndet mot den nya fabriksdisciplinen. Men allt detta går förstås inte att mäta.

Generellt kan man säga att det på lång sikt inte är någon som helst tvivel om att reallönerna gick upp under industrialiseringen. Men att det inte gällde för varje kortare tidsperdiod eller varje plats.


2019-05-16 10:45:54 - LE, MO
Forntid och antik #7042 Fråga Jag har hittat kulor i vattnet under en brygga, jag undrar om det är någon sorts sänken eller om det kan vara kanonkulor? De har bucklor lite olika stans en eller två, de rostar, stora som små äpplen typ. Var kan man få inf om dessa, tror ni?
Leila (43 år) - 2019-05-02 20:42:14
Svar

Jag skulle tro att du kan få en bedömning på närmaste länsmuseum.


2019-05-15 12:42:42 - HG
Forntid och antik #7045 Fråga En av era historiker hövdar att det är kristendomen som ligger till grund för det västerlänska fria, öppna och demorkatiska samhället vi har. Hur kan detta stämma då till exempel franska revolutionen inte hade någit med kristendomen att göra eller någon annan viktig kamp om mänskliga rättigheter eller demokratisk samhälls utveckling? Kristendomen tycks mer har hämnat alla goda ting, förändrat sig efter att samhället har gjort det och inte bidragit till något.
Linus (33 år) - 2019-05-11 15:10:04
Svar

Det är en så stor och komplex fråga att man antagligen aldrig kan komma med ett svar som alla är överens om. Att vårt samhälle är djupt präglat av att den kristna kyrkan varit den enda tillåtna ideologiproducenten många hundra år går inte att komma ifrån. Därmed kan man på ett sätt säga att allt vi har i vårt moderna samhälle kommer ur kristendomen, även sekulariseringen. Man måste dock komma ihåg att vad som varit kristendom har också förändrat sig mycket genom tiderna. Det är svårt att tala om någon egentlig kärna. Mycket som var enormt viktigt för kristna i en viss tid känns för många kristna idag som ovidkommande, t.ex. värnandet om det heterosexuella äktenskapet som den enda rätta och tillåtna samlevnadsformen. Visst innebar mycket av upplysningstankarna och franska revolutionen att man bröt med många dogmer som då ansågs centrala i kristendomen, men väldigt få av den tidens tänkare ansåg sig icke-kristna. Det är ovedersägligt att olika kyrkor i många sammanhang har stått för förtryck, hat och krig, men också att många kristna har stått för solidaritet, ödmjukhet och enstaka gånger till och med tolerans. Mycket mer tydligt än så tror jag inte man kan svara.


2019-05-15 12:41:15 - HG
Medeltid #7046 Fråga Hur mycket kände de atlantiska sjöfararpionjärerna i Portugal och Spanien egentligen till om nordbornas upptäckt av Vinland? Bedriften är ju återberättad av Adam av Bremen på 1100-talet och lite senare även i de isländska sagorna, låt vara i formen av mytiska föreställningar och överdrifter. Kom berättelserna på något vis att ingå i kunskapsbanken vid de första upptäcktsresorna västerut på 1400-talet eller stannade "kännedomen"/"myten" om Vinland kvar i norr?
Anders (60 år) - 2019-05-12 13:40:36
Svar

Det är oklart hur mycket man kände till i Sydeuropa om Vinland, men att det fanns något slags land i väster var man nog medveten om. Det fanns ju ett biskopssäte på Grönland (Gardar) och trots att ingen biskop som utnämnts begav sig dit efter 1300-talets mitt fortsatte man i Rom att utnämna biskopar där i varje fall under 1500-talet, om inte längre. Brittiska fiskare fiskade flitigt vid Island redan på 1400-talet och det är mycket troligt att en del av dem kom till Grönland och så långt som till kusttrakterna av dagens Kanada. Columbus var i England innan han begav sig iväg över Atlanten, man vet att han varit i islandsfiskarnas hamnar (Bristol, vill jag minnas). Det är rentav så att det "fattas" en vinter i Columbus biografi när han var i England, vi vet inte var han var. Och samma vinter noteras det i en isländsk källa att en förnäm utlänning vistades på Island. Om det verkligen var Columbus kan vi inte veta, men min poäng är att både de gamla historierna om Vinland och den mer aktuella kunskapen som brittiska fiskare hade antagligen stod till hans förfogande.


2019-05-15 12:31:44 - HG
1900-tal #7040 Fråga Hjälpte Röda armén Nordkorea att bygga upp deras kärnvapenindustri? (Koreakriget)
Julia (16 år) - 2019-05-01 14:27:17
Svar

Nej, någon sådan direkt hjälp känner man inte till. Sovjetunionen hjälpte i början till med att bygga upp Nordkoreas civila kärnkraftprogram men det militära byggdes sedan upp med egna krafter. Se en god översikt på BBC: https://www.historyextra.com/period/20th-century/why-north-korea-went-nuclear/


2019-05-02 14:51:34 - HG