lunduniversity.lu.se

The Subject of History

Department of History | The Joint Faculties of Humanities and Theology

Sök bland frågor


Se senast besvarade frågorna
Medeltid #7007 Fråga Jag undrar hur vanligt eller ovanligt det var med guldmynt under vikingatiden? Jag vet att det fanns arabiska dinarer, men engelska och nordiska mynt, fanns dom i guld? Alla mynt som hittats är ju till största delen av silver.
Kenth (67 år) - 2019-02-08 13:20:26
Svar

Ja, guldmynt är sällsynta från denna tid och i så fall av utomeuropeiskt ursprung. Det präglades inga guldmynt i Europa förrän den florentinska florinen och den venetianska dukaten började slås vid mitten-slutet av 1200-talet. 


2019-02-11 10:45:05 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7008 Fråga Hej, under häxbränningstiden 1450-1750 brändes ju många så kallade häxor och en del shamaner över hela Europa. Men samtidigt var de ju lite av ett mode med esoteriska/spirituella/ockulta studier och sällskap, bland överklassen, speciellt i Frankrike på 1600- och 1700-talet.

Min fråga är: Hur gick detta ihop?
Jungle (41 år) - 2019-02-09 19:21:02
Svar

Jag tror man måste tänka sig att hela samhället var genomsyrat av en religiös världsbild där det övernaturliga (som vi skulle kalla det) hela tiden var närvarande. Alla trodde på att det gick t.ex. att förhäxa någons ko så att mjölken kom i ens egen ko. På medeltiden hade detta betraktats som stöld, men det nya under häxbränningstiden var att de teologiska experterna nu menade att all magi kom från Djävulen. Tricket med mjölken var alltså inte längre en relativt oskyldig stöld, utan förutsatte att man hade samarbetat med Djävulen. Det var ett ytterst allvarligt brott och straffet var döden. Även dem som vi betraktar som föregångare för en sekulariserad vetenskap, som Newton eller Linné, var djupt troende; Newton skrev mer om religion än om fysik, och Linné menade sig ha hittat Guds plan i naturen. Alla människor hade alltså tron på det övernaturliga gemensamt, det häxor straffades för var inte för att de använt magi utan för att de fraterniserat med Djävulen. En utmärkt bok om dessa frågor är göteborgshistoriken Göran Malmstedts "En förtrollad värld" som kom härom året.


2019-02-11 10:39:53 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7006 Fråga Hej, Gustav Vasa minskade kyrkans inflytande och stärkte kronans makt. Han fick god kontroll på indrivande av skatter m.m. Fick Gustav Vasa ”kontroll” på hela Sverige? Dvs även nordligaste Sverige? Om inte, hur skiljde sig livet i norr mot söder?
Helena (42 år) - 2019-02-01 22:52:04
Svar

Gustav Vasa fick nog efter tidens förhållanden relativt god kontroll över hela riket. Längst i norr avskaffade han t.ex. de så kallade birkarlarnas monopol på att ta upp den statliga skatten av samerna och införde fogdeförvaltning, d.v.s. samerna skulle som andra betala sin skatt till kronans tjänstemän. Men det betydde inte att livet inte skilde sig mellan olika delar av Sverige. Det mesta som handlade om hur folk livnärde sig skilde sig mellan slättbygder och skogsbygder, mellan kust och inland, mellan tätbebyggda jordbruksbygder med närhet till städerna och bygder med många utspridda ensamgårdar och inga städer. Också kronans förvaltning och skattekraven på invånarna måste därmed vara olika i olika landsdelar. Svedjebruk - att bränna ner skog och sedan kortsiktigt odla säd - var t.ex. förbjudet i hela riket, men trots det tilläts det i praktiken i stora delar av inre Finland och allmogen beskattades också för svedjebruket. Det är alltså svårt att ge ett exakt svar om "livet i norr". Också i norra Sverige var förhållandena mycket olika mellan älvdalarnas gamla jordbruksbygder med sina stora byar, skogsmarkernas kolonisationsbygder och de renskötande samernas marker uppemot fjällen. 


2019-02-11 10:32:01 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7005 Fråga Hej! Jag har fastnat på en fråga från en inlämningsuppgift som lyder: Hur påverkade upplysningen samt amerikanska revolutionen Frankrikes utveckling under 1700-talet samt vad det finns för likheter och skillnader mellan de olika skeenden.

Tack på förhand!
Alexandra (16 år) - 2019-01-29 17:42:59
Svar Det är lite förvånande om inte din lärobok eller material läraren kan hänvisa dig på nätet diskuterar dessa frågor. En kort och bra sida om upplysningen är t.ex. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/upplysningsideerna-bakom-demokratins-framvaxt, och jag hittade en amerikansk sida som direkt diskuterar sambandet mellan den amerikanska och franska revolutionen: https://www.history.com/news/how-did-the-american-revolution-influence-the-french-revolution. Jag gissar att din lärare är ute efter det som i regel anses viktigast i fransk 1700-talshistoria (eller i europeisk historia över huvud taget vid den här tiden): franska revolutionen.
2019-02-04 15:12:36 - HG
1900-tal #7003 Fråga Hej!

Min mormor har berättat för mig att hennes far bland annat åkte med djurtransporter till Tyskland under första världskriget. Han arbetade på slakthuset i Malmö och djuren skulle bli mat till tyskarna.

Vi vet ju att Sverige exporterade livsmedel till Tyskland under denna tid. Finns det något skrivit om denna specifika trafik, eller finns det arkiv där man kan se om båtar från Malmö eller Trelleborg (Kontinentalbanan existerade då) gick med slaktdjur till Tyskland?

Vill gärna kunna dokumentera detta.
Håkan (52 år) - 2019-01-23 14:44:48
Svar

Tyvärr känner vi inte till om något specifikt skrivits om denna export. Du kanske skulle höra på Malmö museer? Om du själv vill leta efter källmaterial borde du höra med Stadsarkivet i Malmö och Landsarkivet i Lund. Allmänt om försörjningsläget i Sverige finns det dock en del att rekommendera: 

Börje Björkman, “Swedes and substitute coffee : a regional study of food provisioning in Sweden during times of crisis”, i The making of regions in Sweden and Germany, red. Peter Aronsson, Växjö 1988; Mats Larsson, Krig, kriser och tillväxt 1914-1945, 2019; Yvonne Hirdman, Magfrågan : mat som mål och medel : Stockholm 1870-1920, 1983; Madelene Lidestad, Uppbåd, uppgifter, undantag : om genusarbetsdelning i Sverige under första världskriget, 2005

https://youtu.be/qd1VVpuZ4Qw


2019-01-29 17:10:50 - HG, LS
Allmänt #7004 Fråga Hej, jag har under senaste tiden sökt efter dokument, äldre än 300 år, i samband med de kända figurer som levde då, t.ex Gustav Vasa, Mozart, rembrandt osv. Det jag finner är att de är alla daterade 1000 år tidigare än vad så kallade historiker har daterat dessa.

exempel:
https://www.vasamuseet.se/globalassets/vasamuseet/bilder/skola/radet-till-kungen-ang-forlisningen-med-underskrifter-1.jpg

Man kan tydligt se datumet i övre vänstra hörnet 12 Augustj 628, men sedan har någon skrivit 12/8 1628 i nere till vänster.

Detta är enbart ett exempel men detsamma gäller alla dokument jag funnit. I vissa fall är årtalen skrivna med ett j,i eller x innan, vilket jag gör antagandet är för Jesus, Iesus, Χριστός(Christos).

Vill mest kolla om jag är den ända som sett detta eller är det ett omdiskuterat ämne, finns det några teorier om detta eller avskrivs det som att man bara valde att inte skriva ut ettan?


Rickard (24 år) - 2019-01-25 20:31:25
Svar

Man valde ofta att inte skriva ut den inledande ettan. Man kan se detta på en massa dokument som man av sammanhanget kan se säkert är från året ifråga. Det kan jämföras med om man om några hundra år undrar varför vi skriver t.ex. "29 jan 19" och inte "2019"; jag tror ingen skulle tro att ett dokument från vår tid är från år 19 e.Kr. 


2019-01-29 10:15:24 - HG
Tidigmodern tid (1500-1800) #7001 Fråga Hej och tack för en fin frågelåda!

Jag ser på Anders Wahlgrens dramadokumentär "Vasa 1628". I inledningen har man rekonstruerat det enkla livet i Stockholm under 1600-talets början. Det talas om en Karin som arbetade med att stöpa ljus som skulle användas i de nybyggda skeppen. Min undran är då: den anställda Karin - hur visste hon när hon skulle dyka upp på jobbet?

Tack på förhand!
mvh
Henrik
Henrik (42 år) - 2019-01-18 10:06:08
Svar

Det var säkert avtalat med arbetsgivaren, precis som idag. Arbetsdagen började ofta mycket tidigt, innan solens uppgång, kanske vid 5 eller 6. Axel Oxenstierna uttryckte en gång sitt förakt över unga tjänstemän i kansliet som låg och drog sig efter klockan 4 på morgonen... Frågan är hur folk kunde vakna i rätt tid utan väckarklockor. Jag vet ingen som har tagit upp den frågan i forskningen, men jag antar att folk var vana med det sedan barnsben och liksom inställda på det.


2019-01-21 09:45:22 - HG
2000-tal #7000 Fråga hi
i m from turkey and vikings is my universty interest and you know sweden is grandson of the vikings
my question is about of the NATO.
in my opinion if your countr want that actually it can join the NATO but why your country dont want that
thanks for answer and sorry for my lenguage
serhat (22 år) - 2019-01-17 19:34:46
Svar

Sweden has a long tradition of not joining military alliances. Sweden has not been in war since 1809, and has, all since the first world war, pursued a policy of "freedom from alliances in peace in order to achieve neutrality in war", as it has been formulated. For many Swedes, this neutrality is a part of Swedish identity. I think this tradition and this identity is the most important reason for keeping Sweden out of Nato. But this is changing, and many Swedes, although not a majority, is in favour of Nato membership.


2019-01-21 09:41:25 - HG
1900-tal #7002 Fråga Hej! Jag går just nu i 9:an och just nu har vi en uppgift i historia där vi svarar på frågor om andra världskriget. Håller på med en fråga som jag inte riktigt förstår.

"1941 fick Tyskland två nya ,mäktiga fiender. Vilka och varför?"

Jag vet att det iallafall var sovjet som gick emot dem men vilka mer??
Linus (15 år) - 2019-01-18 15:29:10
Svar

Antagligen avses Sovjetunionen och USA. Tyskland anföll Sovjetunionen vid midsommar 1941 och Hitler hade tänkt sig en snabb seger, men så blev inte fallet utan Sovjet blev i längden en övermäktig fiende. I december 1941 angrep Tysklands allierade Japan USA, och USA drogs därmed in i kriget mot Tyskland. Också den fienden blev i längden för mycket för Tyskland.


2019-01-21 09:36:08 - HG
Forntid och antik #6999 Fråga Hej,

Hade en ogift drottning lika mycket makt och status som en ogift kung? Hur såg det ut med jämställdheten kring 17-1800? Viktoria av Storbritannien har jag speciellt i åtanke då hon verkade vara väldigt självständig, av vad jag läst.
Monica (25 år) - 2019-01-17 17:44:27
Svar

En regerande drottning hade samma makt som kung. I de sällsynta tillfällen då arvsreglerna gjorde att en kvinna kom på tronen fyllde hon rollen som regent. Så kunde de regerande drottningarna förstås vara mer eller mindre självständiga visavi sina rådgivare och släktingar, men det gällde också kungarna. Exempel på drottningar som var kraftfulla regenter är t.ex. Elisabeth I i England, Kristina i Sverige eller Maria Teresia i Österrike. Karl XII:s syster Ulrika Eleonora blev regerande drottning efter honom, men när hon insåg att hon inte kunde regera lika enväldigt som sin bror, eftersom riksdagen och riksrådet hade tagit makten, tyckte hon inte det var någon mening med att regera längre. Då lät hon sin man Fredrik av Hessen bli kung.


2019-01-21 09:31:43 - HG