Historiska institutionen: Yvonne Maria Werner

Yvonne Maria Werner

Min forskning omspänner ett brett fält från utrikespolitiska relationer till folkliga mentaliteter i tidigmodern tid och nordisk katolicism under 1800- och 1900-talet. I anknytning till min forskning har jag utarbetat temakurserna ”Kyrka, ideologi och makt”, ”Religion, magi och social kontroll”, ”Genus, kristendom och makt” samt ”Politiskt korrekt religion: Perspektiv på sekularisering och konfessionalisering” .

Jag leder det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Kristen manlighet – en modernitetens paradox: Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840-1940. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (RBJ).

Fram till 2003 hade jag ansvar för forskningsprojektet Den kvinnliga klosterrörelsen i Norden. En kvinnlig motkultur i det moderna samhället , vilket finansierades av Vetenskapsrådet och det nordiska forskningsrådet NOS-H. Jag har vidare varit knuten till forskningsprojekten Religionsbyten – individ, samfund, samhälle , vilket även det stöddes av RBJ, och Churches and European Integration , som finansierades av EU.

Forskningspresentation

Min hittillsvarande forskning har gällt tre stora huvudområden inom tidigmodern och modern historia, vilka skulle kunna sammanfattas under begreppen politik, kultur och identitet .

I min doktorsavhandling från 1989 behandlar jag relationerna mellan Sverige och Tyskland från 1890-talet och fram till första världskriget med fokus på tillkomsten av 1906 års svensk-tyska handelstraktat. De handelspolitiska förbindelserna sätts här i relation till den inrikes- och säkerhetspolitiska situationen i respektive land och ses mot bakgrund av de maktpolitiska förhållandena och den handelspolitiska utvecklingen i Europa i stort. Genom 1906 års handelsavtal med Tyskland kom Sverige nämligen att integreras i det traktatsystem som – direkt eller indirekt – reglerade handelsförbindelserna på den europeiska kontinenten. Här finns en alltså en intressant parallell till nutida svensk politik och Sveriges integrering EU.

Min forskning om självmordsproblematiken i det tidigmoderna samhället har en kultur- och mentalitetshistorisk inriktning. Jag har publicerat två studier inom detta forskningsområde och skrivit ett antal recensioner där jag bland annat pekat på betydelsen av religiösa och konfessionella perspektiv vid studiet av tidigmodern kultur och mentalitet. I mitt arbete har jag utifrån domboksmaterial från Göta hovrätt försökt rekonstruera den normativa diskursen och den folkliga synen på självmord, död och begravning i ett komparativt europeiskt perspektiv. Jag använder självmordsfallen som en social spegel. De upplyser om ekonomiskt elände, sjukdomar, våld och övergrepp – men också om hur man från samhällets sida försökte åtgärda dessa missförhållanden. Att självmorden kom att dras in under den världsliga rättvisan ser jag som ett led i den allmäneuropeiska moderniserings- och disciplineringsprocess som ägde rum vid denna tid och som bland annat tog sig uttryck i en starkare kontroll från centralmaktens sida. Vidare konstaterar jag en förändrad attityd till självmord från de styrandes sida, vilket i sin tur sammanhängde med en förändrad syn på brott och straff. De religiösa referensramarna försvann successivt ur den juridiska vokabulären, och statsintresset började ersätta religionen som norm för lagstiftningen. Under 1700-talet fick preventionen mot självmord en inomvärldslig karaktär och det eskatologiska perspektivet trädde i bakgrunden.

Jag har i min forskning emellertid framför allt ägnat mig åt den katolska kyrkans och katolicismens historia i Norden under 1800- och 1900-talet . I monografin Världsvid men främmande (1996) undersöker jag den katolska kyrkan och den katolska minoriteten i Sverige, dess kulturella och religiösa identitet samt dess ställning i det svenska samhället runt sekelenskiftet 1900 (nr 2). Jag anknyter till teorier och modeller som utvecklats inom kulturhistorisk och religionssociologisk forskning och tar särskilt fasta på teorier om katolicismen som en motkultur i det moderna samhället. En central fråga är hur katolicismen manifesterade sig i det svenska samhället och hur den katolska kyrkans relation till den omgivande, protestantiskt präglade kulturmiljön gestaltade sig. Jag behandlar katolskt församlingsliv, fromhetsformer, förhållandet mellan lekmän och präster, relationerna till Rom samt pressdebatten och den teologiska diskursen om katolskt och protestantiskt. Religionsfrihetsfrågan spelar en central roll i min undersökning, och jag tar upp de katolska strävandena att få till stånd en liberalisering av den restriktiva svenska dissenterlagstiftningen. Här diskuterar jag också den dåtida katolska samhällsdoktrinen, vilken avvisade tanken på religionsfrihet och i stället framhöll den katolska konfessionsstaten som den ideala statsformen, och den katolska kyrkans missionsinriktade verksamhet i de nordiska länderna. I några artiklar har jag lyft upp analysen på en högre generaliseringsnivå och försökt fånga de historiskt och kulturellt betingade motsättningarna mellan ”svenskhet” och katolicism. Jag har också publicerat en rad populärt hållna artiklar som behandlat olika delaspekter på den katolska verksamheten i Sverige under 1800- och 1900-talet.

Mitt arbete inom ramen för forskningsprojektet Churches and European Integration tar sikte på de förändringsprocesser som ägt rum efter andra världskriget och hur de påverkat den katolska kyrkans ställning i det svenska samhället (nr 18, 39, 40, 104) Jag lyfter här fram den katolska flyktingsinvandringen, den genom andra vatikankonciliet på 1960-talet inledda övergången från konfessionell avgränsning till ekumenisk samverkan samt den svenska katolska lokalkyrkans medverkan i det europeiska katolska samarbetet och dess relationer till den svenska statsmakten. Genom andra vatikankonciliet (1962-65) och den efterföljande reformverksamheten lades grunden till en mer öppen form av katolicism, vilket i sin tur banade väg för en katolsk medverkan i den ekumeniska rörelsen. Även de nordiska samhällena har under denna period genomgått en förändring i riktning mot större öppenhet, pluralism och kulturell mångfald. Frågan om vilken betydelse dessa förändringsprocesser haft för frågan om europeisk integrationen går som en röd tråd genom min undersökning. Vidare har jag publicerat ett arbete om de protestantiska folkkyrkorna och den religiösa kulturen i de nordiska länderna och om den högkyrklige prästen Gunnar Rosendal, vars kyrkopolitiska och ekumeniska verksamhet belyses i ett kulturmötesperspektiv.

I min forskning inom ramen för de tvärvetenskapliga projektet om ”Religionsbyten” undersöker jag den katolska missionen och konversionsrörelsen i Norden med fokus på Danmark. Resultaten av detta arbete har jag redovisat i monografin Nordisk katolicism (2005) och i en rad artiklar. Här analyserar jag katolicismen i Danmark under 1800- och 1900-talet i ett komparativt skandinaviskt perspektiv mot en internationell bakgrund. Att jag valt att framför allt koncentrera mig på Danmark beror på att den katolska konversionsrörelsen var särskilt framträdande i detta land. I min undersökning utgår jag från ett antal teoretiska perspektiv som kan sammanföras till två analysinstrument. Det första utgörs av teorier om katolicismen som ett kulturellt system och en motkultur i det moderna samhället, vilka jag också använt i mina tidigare katolicismstudier; det andra består av teorier om religiös konversion, om konfession och nationell identitet och om religion och modernisering. En viktig roll spelar den teori om perioden 1830-1970 som en ”andra konfessionell era” som lanserats inom tysk historieskrivning och som jag genom min forskning introducerat i det svenska forskarsamhället. Jag tar fasta på att konversion i betydelsen konfessionsbyte baserat på ett individuellt fritt val är ett modernt fenomen, vilket gör att man kan betrakta den katolska konversionsrörelsen som en viktig faktor i utvecklandet av den kulturella pluralism som är ett av det moderna samhällets främsta kännetecken.

I Nordisk katolicism undersöker jag den katolska missionsverksamheten i Norden, katolicismens möte med det nordiska samhället och dess värderingar samt nordiska katolska konvertiter, deras väg till den katolska kyrkan och deras betydelse för katolicismens utveckling och integrering i det nordiska samhället. Undersökningen cirklar runt två poler: mission och konversion. Från katolsk utgångspunkt betraktades även formellt kristna men icke-katolska länder som de nordiska som missionsområden, och syftet med verksamheten var att bedriva mission och bygga upp en katolsk miljö med egna kyrkor, föreningar, skolor och sjukhus. De i Norden verksamma katolska prästerna och ordenssystrarna kom till största delen från länder i det katolska Europa, medan de katolska församlingar som byggdes upp i deras regi främst bestod av nordiska konvertiter. Jag tar också upp reaktionerna på konversionsrörelsen från det omgivande protestantiska samhällets sida samt den ofta polemiska debatt om katolskt och protestantiskt som fördes vid denna tid och där konvertiterna spelade en central roll. Det är här intressant att konstatera att konvertiternas förhållande till den protestantiska religionsform de lämnat ofta präglades av aversion men att många av dem inte desto mindre var angelägna om att behålla vissa element av den protestantiska kulturtraditionen, inte minst då den nationella psalmkulturen.

Jag analyserar katolsk mission och konversion i ett kulturmötesperspektiv. De nordiska konvertiterna fungerade som kulturförmedlare både i förhållande till den katolska kyrkan och till det omgivande, protestantiskt präglade samhället. Genom sin konversion inträdde de i ett nytt kulturellt sammanhang, som de samtidigt kom att påverka och därmed förändra. En viktig roll i sammanhanget spelade också synen på själva konversionsprocessen, och jag belyser utifrån ett antal konversionsberättelser och samtida enkätundersökningar de konventioner för katolsk konversion som här framträder. Vidare undersöker jag – med utgångspunkt från nyare forskning om en konfessionella kulturens betydelse för konstruktionen av nationell identitet – de katolska strävandena att utveckla en alternativ nationell nordisk identitet på katolsk grund. Här spelade inte minst arvet efter Grundtvig en central roll. I ett avslutande kapitel för jag upp analysen på en högre nivå genom att jämföra den dåtida, missionsinriktade nordiska katolicismen dels med dagens mer integrerade katolska lokalkyrkor, dels med katolska traditionalistiska rörelser och med islamiska minoritetsgrupper i dagens nordiska samhälle. Jämförelsen med den nutida katolska traditionalismen motiveras av att denna rörelse håller fast vid den katolska livsform som var gängse fram till mitten av 1960-talet, då den katolska kyrkan genom andra vatikankonciliets reformer slog in på nya vägar. Med utgångspunkt från dessa jämförelser prövas och diskuteras de hypoteser om mission, konversion och identitetskonstruktion som utgör en ram för undersökningen.

Det av mig ledda tvärvetenskapliga forskningsprojektet Den kvinnliga klosterrörelsen i Norden tog sikte på de kvinnliga katolska kongregationer som etablerade sig i de nordiska länderna från mitten av 1800-talet och uppkomsten av ett kvinnligt klosterliv i de nordiska folkkyrkorna. En gemensam utgångspunkt var att det kvinnliga ordenslivet framträdde som en alternativ livsform i det dåtida nordiska samhället, där man under intryck av den lutherska kallelseläran kommit att betrakta rollen som maka och mor som kvinnans enda egentliga kallelse. I mitt delprojekt undersökte jag en fransk katolsk systrakongregation, La Congregation des Sœurs de Saint-Joseph, och dess verksamhet i de nordiska länderna, främst då Danmark och Sverige. Resultaten har presenterats i monografin Katolsk mission och kvinnlig motkultur (2002) samt i artiklar på engelska, tyska och svenska. Monografin har en tvärvetenskaplig inriktning med fokus på kultur, spiritualitet och genus. Det handlar här om en religiöst motiverad kvinnokultur i en mansdominerad, hierarkiskt organiserad kyrklig struktur, men också om mötet mellan denna kvinnokultur och dess bärare och det protestantiskt präglade nordiska samhället. I början av 1930-talet var runt 800 josefsystrar verksamma i de nordiska länderna, där de drev skolor, sjukhus och andra vårdinrättningar i egen regi. Majoriteten av dessa ordenssystrar kom från det katolska utlandet, men med tiden inträdde allt fler nordiska kvinnor i kongregationen, vars nordiska kommuniteter därför, liksom den nordiska katolska kyrkan i stort, kom att bli ”mångnationella” och i viss mån också mångkulturella. Jag tar här upp en rad konflikter som speglar spänningen mellan olika nationella grupper i den katolska kyrkan i Norden och som samtidigt belyser förhållandet mellan den katolska kyrkan och det omgivande, protestantiskt präglade samhället.

Ett annat viktigt analysinstrument utgör den hypotes om den lutherska hushållsideologins och kallelsetankens centrala betydelse för kristet engagerade kvinnor i Norden som utvecklas inom nyare kvinnohistorisk forskning. Denna kallelselära, genom vilken kvinnorna exklusivt bands till make och hushåll, ställs mot den katolska kallelsetanken med dess fokus på kloster- och kommunitetsliv. Vidare diskuterar jag frågan om huruvida de kvinnliga ordenskommuniteterna kan ses en motkultur i det moderna nordiska samhället och formulerar en teori om det utåtriktade kvinnliga ordenslivet som ett uttryck för en alternativ kvinnlig emancipationsstrategi – en tredje väg mellan protestantisk ”familism” och borgerliga emancipationssträvanden. Också mitt bidrag till antologin om Döden som katharsis (2004), som behandlar synen på döden och döendet inom katolsk, reformatorisk och sekulär sjukvårdtradition kan betraktas som ett utflöde av mitt arbete med detta forskningsprojekt.

Mitt nuvarande forskningsprojekt Kristen manlighet – en modernitetens paradox handlar om män och religion under perioden 1840 till 1940. Tio forskare och tre externa rådgivare är knutna till detta projekt, vilket inledde sin verksamhet 2004. Projektets syfte är att med fokus på nordiska förhållanden belysa sambandet mellan kristen religion och konstruktionen av manlighet under 1800- och första hälften av 1900-talet, en period som präglas av den borgerliga genusdiskursens genombrott, etablering och begynnande upplösning. Det rör sig här dels om män inom den etablerade svenska kyrkligheten och inom olika inomkyrkliga väckelserörelser, dels om män, konvertiter såväl som invandrare, i den katolska kyrkan i Sverige och Danmark. Vi undersöker hur kristna ideal som i den borgerliga diskursen kommit att knytas till kvinnokönet inverkade på konstruktionen av kristen manlighet och vilka uttryck detta tog sig i mäns liv. En central fråga är hur kristna ideal som exempelvis ödmjukhet, mildhet och självförsakelse, vilka i den borgerliga genusdiskursen kommit att knytas till kvinnokönet, inverkade på konstruktionen av kristen manlighet och vilka uttryck detta tog sig i enskilda mäns liv. Vidare lyfter vi fram de teologiska och ideologiska perspektiven och analyserar deras betydelse för konstruktionen av manlighet och hur det manliga kontrasterats mot det kvinnliga. Teoretiskt utgår vi dels från de till synes motsägelsefulla teserna om religionens feminisering och om samhällets rekonfessionalisering, dels från nyare mans- och genushistorisk forskning. Min egen forskning inom detta projekt belyser manlighetsidealen inom nordisk katolicism och inom den katoliserande protestantiska högkyrkligheten. Även kritiken mot denna ”katolska” genuskonstruktion tas upp. Att bilden av kristendomen som feminin i så hög grad kom att appliceras just på katolicismen ger denna fråga särskild aktualitet.

Publikationsförteckning

Monografier

• Svensk-tyska relationer kring sekelskiftet 1900. Politik och ekonomi vid tillkomsten av 1906 års svensk-tyska handels- och sjöfartstraktat . Lund 1989 (ISBN 91-7966-079-7)

• Världsvid men främmande. Den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929. Uppsala 1996 (ISBN 91-30-85530-31)

• Katolsk mission och kvinnlig motkultur: Sankt Josefsystrarna i Danmark och Sverige 1856-1936 . Stockholm 2002 (ISBN 91-89684-00-1)

• Nordisk katolicism Katolsk mission och konversion i Danmark i ett nordiskt perspektiv . Stockholm 2005 (ISBN 91-7061-012-6)

Redaktörskap

• Den frivilliga döden. Samhällets hantering av självmord i historiskt perspektiv . Red. Birgitta Odén, Bodil E. B. Persson, Yvonne Maria Werner. Stockholm 1998 (ISBN 91-89091-094-4)

• Nuns and Sisters in the Nordic Countries after the Reformation . A Female Counter-Culture in Modern Society. Ed. Yvonne Maria Werner. Uppsala 2004 (ISBN 1404-9503)

• Döden som katharsis. Nordiska perspektiv på dödens kultur och mentalitetshistoria. Red. Yvonne Maria Werner. Stockholm 2004 (ISBN 91-2202081-0)

• Kvinnligt klosterliv i Sverige och Norden: En motkultur i det moderna samhället. Red. Yvonne Maria Werner. Vejbystrand 2005 (ISBN 91-86420-05-5)

• Kristen manlighet . Ideal och verklighet 1830-1940 . Red. Yvonne Maria Werner. Lund 2008 (ISBN 978-91-85509-00-3)

Artiklar

• Avvikande och tjusande. Katolicismen i Sverige under 1900-talets första decennier: Signum 1994:2

• Monsignore David Assarsson: katolsk präst och skånsk kulturpersonlighet: Signum 1995:5

• Weltweit aber fremd. Die katholische Kirche in Sweden 1873-1929: Sankt Ansgar Jahrbuch 1997

• Apropå att skriva förlorarnas historia Politisk korrekthet och forskningsetik: Historisk tidskrift 1999:2

• Schweden & Norwegen: Kirche und Katholizismus seit 1945. Band I. Mittel-, West- und Nordeuropa . Hrsg. Erwin Gatz, Paderborn 1998

• Självmord i det stora nordiska krigets skugga: En analys av självspillingsmålen vid Göta hovrätt 1695-1718: Den frivilliga döden. Samhällets hantering av självmord i historiskt perspektiv . Red. Birgitta Odén, Bodil E. B. Persson, Yvonne Maria Werner. Stockholm 1998. Därtill en separat engelsk sammanfattning av boken, författad av Werner.

• Between Secularization and Milieu Catholicism: Danish Converts and Scandinavian Catholicism in a Comparative Perspective: Towards a New Understanding of Conversion . Lund 1999

• Pedagogik mellan sanningssökande och relativism: Pedagogiska uppsatser . Lund 1999

• Schwedentum und Katholizismus: Die historischen Wurzeln einer nationalen Antipathie: Ab Aquilone. A Scandinavian Tribute to Leonard Boyle. Ed. M.-L. Rodén. Stockholm 2000

• Självmord och självmordsprevention i det stora nordiska krigets skugga: Humanistisk självmordsprevention. En framtida möjlighet. Red. J. Beskow, A. Jarrick. Stockholm 2000

• Kvinnligt klosterliv i Norden 1856-2000: en motkultur i det moderna samhället Køn, religion og kvinder i bevaegelse. Rapport fra det VI. Nordiske Kvindehistorikermøde i Tisvildeleje august 1998 . Red. A. Warring. Roskilde 2000

• Mission, konversion och katolsk motkultur. Den katolska kyrkan i det moderna samhället – ett pågående forskningsprojekt: Kyrkohistorisk årsskrift 2000

• Monsignore David Assarsson: den skånsk-katolske skandinavisten: Med hjärtats öga. Studier och essäer tillägnade Lars Cavallin. Red. A. & K. Blückert. Vejbystrand 2000

• Rätt, religion och katolsk motkultur: nordiska katoliker mellan katolsk och nordisk rättstradition: Rätten. Festskrift till Bengt Ankarloo . Red. L. M. Andersson et al. Lund 2000

• Den katolska kyrkan återkomst i Sverige: Vägen till katolska kyrkan i Sverige . Red K. A. Blom. Malmö 2000.

• Ultramontan väckelse i möte med protestantiskt präglad nordisk kulturmiljö 1849-1940: Kyrkohistorisk årsskrift 2002

• Nationalism, religion och genus i konstruktionen av det moderna. Översikt: Historisk Tidskrift 2002:3.

• Katolicism och religionsfrihet. Den svenska religionsfrihetslagen 50 år: Signum 2002:9

• Gunnar Rosendal i kyrkopolitiken – europeiska perspektiv på kyrklig förnyelse: Gunnar Rosendal – En banbrytare för kyrkliga förnyelse . Red. V.-A. Grönqvist. Skellefteå 2003

• Grundtvig – en kyrkofader för danska katolska konvertiter runt sekelskiftet 1900: Grundtvig – nyckeln till det danska? Red. H. Sanders & O. Vind. Lund 2003

• Introduction & Female Counter-Culture and Catholic Mission: The Sister of Saint Joseph in Denmark and Sweden: Nuns and Sisters in the Nordic Countries after the Reformation . A Female Counter-Culture in Modern Society. Ed. Y. M. Werner. Uppsala 2004

• Inledning & Ars moriendi i kampen om det goda samhället: Döden som katharsis. Nordiska perspektiv på dödens kultur och mentalitetshistoria. Red. Y. M. Werner. Stockholm 2004

• Inledning & Kvinnlig motkultur i den katolska missionens tjänst. Sankt Josefsystrarna i Sverige och Danmark: Kvinnligt klosterliv i Sverige och Norden: en motkultur i det moderna samhället . Red. Y.M. Werner. Ängelholm 2005.

• Schwedentum, Katholizismus und europäische Integration: Die katholische Kirche in Schweden nach 1945: Christliche Beiträge zur Europäischen Integration. Die politische Rolle der Kirchen. Kirchliche Zeitgeschichte , 2006:1.

• Svenskhet, katolicism och europeisk integration: Katolska kyrkan i Sverige efter 1945: Kyrkohistorisk årsskrift 2006.

• Historievetenskaplig mansforskning – genusforskning på tvärs: Tvärsnitt 2006:3

• Manliness and Catholic Mission in the Nordic countries: Journal of Men, Masculinities and Spirituality , January 2007

• Kirche, Staat und Gesellschaft in den nordischen Ländern: Was eint Europa? Christentum und kulturelle Identität . Hg. R. Uertz. Herder 2008.

• Kristen manlighet i teori och praxis & Feminin manlighet? Katolska missionärer i Norden: Kristen manlighet . Ideal och verklighet 1830-1940 . Red. Y. M. Werner. Lund 2008

• Wohltätigkeit zum Zwecke der Mission. St. Josephschwestern in Skandinavien 1856-1960: Armenfürsorge und Wohltätigkeit. Ländliche Gesellschaften in Europa, 1850-1930 . Hg. K. Marx-Jaskulski, I. Brandes. Frankfurt/M. 2008

• Varför blir man katolik? Katolska konversionsdiskurser i Skandinavien: Förbistringar och förklaringar – kulturhistoriska essäer tillägnade Anders Piltz på hans sextiofemårsdag. Red. A. Jönsson, S. Borgehammar. Lund 2008

• Johannes Jørgensen and Catholic Conversion in Scandinavia: Giovanni Joergensene il francescanesimo. Atti del XXXV Convengo internazionale . Spoleto 2008

• Bernhard von Stolberg zu Stolberg (1838-1926): Svenskt Biografiskt Lexikon (under tryckning)

• Religious Feminisation, Confessionalism and Re-masculinisation in Western Society 1800-1960: Gender and Religion . Ed. H. Rømer (in print) Leiden 2009

• Himmelskt fängelse eller andligt vilorum: svenska perspektiv på klosterliv: Värstingkristna . Red. K. Elworth (under tryckning). Stockholm 2009

• The Scandinavian Mission of the Sisters of Saint Joseph: A female Counter-Culture in Nordic Society: Religious Institutes and the Roman Factor . Ed. J. De Mayer, Franziska Metzger. (in print) Leuven 2009

Recensioner och översikter

• Teologi för liturgin. Recension av Joseph Ratzinger, Ein neues Lied für den Herrn. Christusglaube und Liturgie in der Gegenwart (1995): Signum 1996:2

• Martin Bergman, Dödsstraffet, kyrkan och staten i Sverige från 1700-tal till 1900-tal (1996): Scandia 1997:1. Dito i utökad version: Signum 1996:7

• Självmord i det medeltida och tidigmoderna samhället. Recension av Trauer, Verzweiflung und Anfechtung. Selbstmord und Selbstmordversuche in mittelalterlichen und frühneuzeitlichen Gesellschaften. Hg. G. Signori (1994): Historisk Tidskrift 1998:3

• Magnus Nyman, Förlorarnas historia. Katolskt liv i Sverige från Gustav Vasa till drottning Kristina (1997): Kyrkohistorisk årsskrift 1998. Kortare recension av samma bok i Scandia 1998:1

• Marie Louise Ramnefalk, Mystik – en kärlekshistoria. Richard Rolle, Walter Hilton, Julian av Norwich och Magery Kempe i senmedeltidens England (1997): Kyrkohistorisk årsskrift 1998

• Eva Österberg (red), Jämmerdal och Fröjdesal. Kvinnor i stormaktstiden Sverige (1997): Kyrkohistorisk årsskrift 1998

• Arne Jarrick & Johan Söderberg, Odygd och vanära. Folk och brott i gamla Stockholm (1998): Scandia 1998:2

• Barnet i kyrkohistorien. Red Anders Jarlert (1998): Teologisk kvartalsskrift 1999:4

• Arne Jansson, From Sword to Sorrow. Homicide and Suicide in Early Modern Stockholm: (1999): Historisk Tidskrift 2000:3

• Susanne Malchau, Kærlighed er tjeneste. Søster Benedicte Ramsing. En biografi. Dansk sygeplejeråd (1998): Historisk Tidskrift 2000:3

• Religionens roll i det moderna samhället. Rapport från ett symposium i Uppsala 27-28 april 2000. Det fria valet i fokus: Scandia 2000:2

• Johan Gärde, Från invandrarkyrka till mångkulturellt samfund. En kyrkosociologisk analys av katolska kyrkan i Sverige från 1970-tal till 1990-tal (1999): Scandia 2000:1

• Kyrka och nationalism i Norden. Nationalism och skandinavism i de nordiska folkkyrkorna under 1800-talet. Red I. Brohed (1998): Scandia 2000:1

• Arne Jarrick, Hamlets fråga. En svensk självmordshistoria (2000): Historisk Tidskrift 2001:3

• Hälsopolitik och folkskolan. Recension av Lena Hammarberg, En sund själ i en sund kropp. Hälsopolitik i Stockholms folkskolor 1880-1930 (2001): Historisk Tidskrift 2001:4

• Ett kristet mansprojekt i folkhälsans tjänst. Kommentar till Anna Prestjan: Historisk Tidskrift 2001:4.

• Sven Thidevall, Kampen om folkkyrkan. Ett folkkyrkligt reformprograms öden 1928-1932 (2000): Scandia 2001:2

• Människosyn och genuskonstruktion i historisk belysning. Översikt: Historisk Tidskrift 2002:1

• Göran Malmstedt, Bondetro och kyrkooro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige (2002): Scandia 2003:1

• Martin Berntson, Klostren och reformationen. Upplösningen av kloster och konvent i Sverige 1523-1596 ( 2003): (opponentrecension) Kyrkohistorisk årsskrift 2003

• Konfessionalisering, folkgemenskap och identitetskonstruktion. Översikt: Historisk Tidskrift 2003:1

• Folklig tro och kyrkopolitik i konfessionalismens era. Översikt: Historisk Tidskrift 2004:1

• Karin Sarja, ”Ännu en syster till Afrika”. Trettiosex kvinnliga missionärer i Natal och Zululand 1876-1902: Historisk Tidskrift 2004:2

• Jens Holger Schjørring (red.) Nordiske folkekirker i opbrud. National identitet og international nyorienering efter 1945 (2001): Historisk Tidskrift 2004:2

• Bengt Ankarloo, Helvetet. Döden och de eviga straffen i Västerlandets kristna tradition (2004): Kyrkohistorisk årsskrift 2004 & i Historisk Tidskrift 2005:1

• Birgitta Laghé, Den Evangeliska Mariavägen till enhet”. En studie av Paulina Mariadotters spiritualitet (2004): (opponentrecension) Kyrkohistorisk årsskrift 2004

• Presentation av forskningsprojektet ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox”: Historisk tidskrift 2004:4

• Yvonne Svanström, Kjell Östberg (red.), Än män då? Kön och feminism i Sverige under 150 år: Historisk tidskrift 2005:1

• Lars I. Andersson, Den skånska högern i dess borgerliga omgivning 1928-1936 (2003): Historisk tidskrift 2005:4

• Gerhard Besier, Der Heilige Stuhl und Hitler-Deutschland. Die Fazination des Totalitären (2004): Kyrkohistorisk årsskrift 2005

• Richard Faber (Hg.), Katholizismus in Geschichte und Gegenwart (2005): Neue Politische Literatur 2006

• Erik Sidenvall, After Anti-Catholicism. John Henry Newman and Protestant Britain , 1845-1890 ( 2005): Kyrkohistorisk årsskrift 2006

• Oloph Bexell, Folkväckelsernas och kyrkoförnyelsens tid: Sveriges kyrkohistoria Band 7 & Ingmar Brohed, Religionsfrihetens och ekumenikens tid: Sveriges kyrkohistoria Band 8 (2003 & 2005): Historisk tidskrift 2007:2

• Prästeståndets riksdagsprotokoll 1746-1747 (2005): Historisk tidskrift 2007:3

• Åsa Karlsson Sjögren. Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866 (2006): Historisk tidskrift 2007:4

• Politik och religion i det moderna samhället. Recension av Michael B. Gross, The War against Catholics. Liberalism and the Anti-Catholic Imagination in Nineteenth-Century Germany. (2004) & Gerhard Besier och Hermann Lübbe (red.), Politische Religion und Religionspolitik zwischen Totalitarismus und Bürgerfreihet (2005): Kyrkohistorisk årsskrift 2007

• Gunnel Elmund, Det kvinnliga diakonatet som kall. Johan Christoffer Brings syn på diakonissverksamhetens uppgift och form (2005): Kyrkohistorisk årsskrift 2007

• Bengt Ankarloo, Satans raseri. En sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet i Sverige och omgivande länder (2007): Scandia 2007:2

• Arnold Angenendt, Toleranz und Gewalt. Das Christentum zwischen Bibel und Schwert, (2007): Svensk Teologisk kvartalsskrift 2008:3

• Stina Fallberg Sundmark & Göran Lundstedt (red.), Kyrkoliv i 1800-talets Sverige. Festskrift till Oloph Bexell , (2007): Scandia 2008:2

• Kristin Norseth, ”La os bryte over tvert med vor stumhet”. Kvinners vei til myndighet i de kristelige organisasjonene 1842-1912 (2007): (opponentrecension) Kyrkohistorisk årsskrift 2008

• Ylva Eggehorn, Där Lejon bor. Män och manlighet i Bibeln (2008): Signum 2009:1

Populärvetenskapliga artiklar

• Kardinal Joseph Ratzinger: Teolog i kirkens tjeneste. En præsentation af en omstridt kardinal og hans teologi: AC revue 1998:1

• Kvinnligt klosterliv i Norden 1856-2000: en motkultur i det moderna samhället: Arv och Minne Nr 14, 2001

• 1920-talets diskurs om konvertiter och konversioner: Arv och Minne Nr 18, 2003

• Sekularisering i postsekularismens tid: Ditt ansikte söker jag. Publikationer från Växjö stift nr 8. Växjö 2003.

• Drottning Josefina - en katolsk furstinna i det protestantiska Norden: St Olaf . Katolsk Tidskrift for Religion og Kultur 2007:5.

• Katolsk internatkultur i konfessionalismens era: Tänk kära föräldrar … En svensk tonårsflickas brev från en klosterskola i Tyskland 1887-1889. Red. A. Dunér. Ängelholm 2007

• Kunglig missionär: änkedrottning Josefina och katolska kyrkan: Drottning Josefina av Sverige och Norge . Red. G. Becker. Stockholm 2007

• Gud och makten i historisk belysning: Makt . Red. L. Jederlund. Stockholm 2008

Välkommen till Yvonne Maria Werner